《记忆大师》主题曲MV 林忆莲五年后首发新歌

En grund f?r antropologi ?r att f?rst? m?nniskor och undvika att f?rst?elsen f?rgas av den egna kulturens glas?gon.

Etnografi har ofta uppfattats som en metodologisk bas i antropologi. Bild: Bronis?aw Malinowski p? Trobrianderna 1918.

Arkeologiska utgr?vningar var f?rr en viktig k?lla till kunskap inom antropologin. Bild: Grav fr?n sten?ldern, 1905.

Nordiskt folkliv som antropologiskt k?llmaterial. Bild: Etnologen N.E. Hammarstedt i deltagande observation med bygdens ungdom p? v?g mot en trefaldighetsk?lla ?r 1908.

Antropologin har s?rskilt intresserat sig f?r m?nniskors sl?ktskap, relationer, seder, maktut?vning, r?ttsuppfattning, v?rldsbild, vetande, konst, varuutbyte, kosth?ll och produktion. Bild: Br?llop i Dalarna ?r 1908.

Under inflytande fr?n Chicago-skolan inom sociologin ?ppnades ett nytt forskningsobjekt – v?sterl?ndsk kultur – f?r antropologin under mitten av 1900-talet. Det blev mycket tydligt n?r Bruno Latour och Steve Woolgar publicerade Laboratory life, 1979. Bild: Laboratorium i Tjeckien.

百度 带训班长说道：他就是我们中队的“许三多”，较起真来，和电视上演的一模一样。

Antropologi ?r l?ran om m?nniskosl?ktet och m?nniskan som gruppvarelse. Dess vanliga studieomr?den ?r dels ursprunget och utvecklingen av m?nniskosl?ktet genom historien, samt m?nniskans egenskaper och anpassning till olika livsmilj?er, dels m?nskligt liv, beteende och relationer, ofta betraktade utifr?n ett socialt eller kulturellt perspektiv.

De klassiska antropologiska inriktningarna ?r socialantropologi som studerar sociala strukturer i m?nskliga samh?llen, kulturantropologi som studerar m?nniskan som kulturvarelse, lingvistisk antropologi som studerar spr?kets sociala inflytande, samt fysisk antropologi som studerar m?nniskosl?ktet och dess utveckling utifr?n ett biologiskt perspektiv. Internationellt sett betraktas ?ven ibland arkeologi som en antropologisk inriktning.

Typiskt ?r att antropologi ?r tv?rvetenskapligt, d?r kunskaper fr?n humanvetenskap, samh?llsvetenskap och naturvetenskap m?ts. Beroende p? inriktning ?r antropologi n?ra relaterad till m?nga andra discipliner s?som anatomi, arkeologi, demografi, ekologi, ekonomi, ekonomisk historia, etnografi, etnologi, evolutionspsykologi, filologi, filosofi, fysiologi, geografi, geologi, historia, humanetologi, kognitionsvetenskap, lingvistik, medicin, paleontologi, psykologi, religionsvetenskap, sociologi eller statsvetenskap med flera.

Ordet antropologi

Ordet antropologi kommer fr?n grekiska ?νθρωπο? ánthropos? "m?nniska" och λ?γο? lógos, "l?ra"; allts? l?ran eller vetenskapen om m?nniskan.

Vid sidan av detta har ordet antropologi ?ven anv?nts som en beteckning f?r exempelvis psykologiska, filosofiska eller teologiska beskrivningar av m?nniskans konstitution.

Termen antropologi (i betydelsen beskrivning av m?nniskan) har tidigt anv?nts av den tyske l?karen, filosofen och teologen Magnus Hundt (1449–1519).

Inriktningar

Mot dr?mmen om en "Unity of science", enhetsvetenskap, om m?nniskan" har det ofta funnits tydligt motst?nd, en vilja att avgr?nsa sina "egna" omr?den. Socialantropolologen Lucy Mair skrev 1965:

"Antropologi har ibland f?tt beteckna studiet av 'm?nniskans totala situation'. F?r dem som intar denna h?llning t?cker ?mnet s?v?l fysisk antropologi som socialantropologi, kulturantropologi, arkeologi och lingvistik, kort sagt alla de ?mnen som blomstrade vid mitten av 1800-talet d? idén om en 'vetenskap om m?nniskan' b?rjade ta form. Alternativt kan socialantropologi ses som en gren av sociologin och inplaceras bland samh?llsvetenskaperna."

Antropologer anv?nder ofta ordet kultur i en mycket vid mening: ”allt som m?nniskan har, g?r och t?nker i egenskap av samh?llsvarelse”. Detta kan innefatta allt fr?n tankesystem och materiell kultur till samh?llsstrukturer och sociala beteendem?nster.

Socialantropologi

Socialantropologi ?r l?ran om m?nniskan som social varelse. Inom socialantropologin studerar man m?nniskan i sociala och kulturella sammanhang. Socialantropologer unders?ker de processer som producerar, uppr?tth?ller och f?r?ndrar samh?llsstrukturer och sociala beteendem?nster.

Kulturantropologi

Kulturantropologi ?r l?ran om m?nniskan som kulturell varelse. Inom kulturantropologin studerar man m?nniskan i sociala och kulturella sammanhang. Kulturantropologer unders?ker de processer som producerar, uppr?tth?ller och f?r?ndrar kulturella beteendem?nster, samh?llsstrukturer och meningssystem. En modern form av till?mpad kulturantropologi ?r aff?rsantropologi.

Lingvistisk antropologi

Lingvistisk antropologi behandlar hur spr?k formar m?nniskors sociala liv. Lingvistisk antropologi utforskar hur spr?k bildar kommunikation, social identitet och gruppmedlemskap, organiserar olika kulturella ?vertygelser och ideologier samt utvecklar en samh?llskulturell representation av m?nniskors sociala v?rldar. Forskare inom lingvistisk antropologi fokuserar ofta p? att dokumentera och studera hotade spr?k v?rlden ?ver.

Fysisk antropologi

Fysisk antropologi (ibland biologisk antropologi) studerar m?nniskosl?ktets s?rdrag och variation genom att utforska artens utvecklingshistoria och genetiska variation.

Modern fysisk antropologi omfattar dels utvecklingsbiologi, som studerar m?nniskosl?ktets utveckling (paleoantropologi) och dess f?rh?llande till ?vriga primater (primatologi), dels humanbiologi, som studerar populationsgenetik, och anpassningsstudier (humanekologi), med tonvikt p? studier av m?nskliga gruppers biologiska anpassning till den fysiska milj?n. En specialgren av den fysiska antropologin ?r r?ttsantropologin, som b?de ?gnar sig ?t kroppsidentifikation av lik, och att studera anatomin p? d?da vid arkeologiska unders?kningar.

Historia

Charles Darwin (1809–1882). Hans teorier fick stor betydelse f?r den vetenskapliga bilden av m?nniskan och d?rmed antropologins utveckling.

Franz Boas (1858–1942), 1915.

Liksom alla akademiska discipliner har det omgivande samh?llets ideal och v?rderingar kommit att pr?gla antropologin – inriktningen av studier, utformningen av teoretiska modeller och tolkningen av forskningens resultat. Detta blir tydligt i en historisk ?verblick, d?r pedagogiskt avgr?nsade epoker avl?ser varandra. Epokerna speglar visserligen en verklighet, men de som noga studerat enskilda antropologers studier kan ofta, som Robert Layton, konstatera att:

"N?r jag g?tt tillbaka till de k?llor jag diskuterar, har jag st?ndigt funnit att dessa ?r l?ngt mycket rikare p? idéer ?n vad som kan utl?sas ur n?gon sekund?r k?lla."

Antiken

Exempel p? tidiga antropologiska beskrivningar ?r den grekiske historikern Herodotos, som omkring ?r 450 f.Kr. beskrev orsaken till persernas nederlag genom en noggrann redog?relse av olika ber?rda folk. ?ven den romerske historikern Tacitus skrev omkring ?r 100 e.Kr. en motsvarande beskrivning av de germanska folken, vilken ofta uppfattats vara pr?glad av kulturkritisk "primitivism", som romantiserar ett "naturligt" och "ursprungligt" liv.

Sedan antiken har f?rest?llningen om ett naturtillst?nd funnits, ett tillst?nd som antogs uppst? om man kunde ta bort de lagar som (v?sterl?ndska) m?nniskor skapat. Platon, Seneca, Thomas av Aquino, John Locke, Thomas Hobbes, Jean-Jacques Rousseau och Edmund Burke har exempelvis utlagt tankar om s?dana f?rhistoriska naturtillst?nd, ibland idealiserade (den ?dle vilden), ibland svartm?lande, som argument i sin samtids debatt.

Medeltiden (ca 500–1500)

Ber?ttelser fr?n kristna mission?rer fick starkt inflytande f?r d?tidens l?rda uppfattning om andra folk. Ibland var dessa skildringar avsedda att r?ttf?rdiga missionen och framst?llde d?rf?r de ber?rda folken som barbarer.

Adam av Bremen skildring av de nordiska folken fr?n 1070-talet, var byggd p? enbart h?rs?gen. Jesuiter som José da Costa och Bartolomé de Las Casas beskrev med sympati de sydamerikanska indianerna p? 1500-talet, Francisco Xavier beskrev japanskt folkliv, jesuitpatern Athanasius Kircher beskrev Kina 1666.

Reseber?ttelser har f?tt betydelse, Marco Polo p? 1200-talet, Christofer Columbus p? 1400-talet, Olaus Magnus resa l?ngs Norrlandskusten p? 1500-talet.

L?nge var John de Mandevilles reseber?ttelser fr?n 1400-talet inflytelserika, men visade sig senare vara fiktiva. De var exempel p? "skrivbordsantropologi". I bibliotekets reselitteratur kunde man st?lla samman den ber?ttelse man ville f?rmedla. Ingen st?llde krav p? "f?ltarbete".

1500-tal och 1600-tal

Kolonialismen v?xte fram fr?n 1500-talet och Michel de Montaignes kritik i texten Om kannibaler har uppm?rksammats. Européer hade beskrivit de amerikanska urinv?narna som kannibaler. Men Montaigne p?pekar att de "civiliserade" européerna f?rst m?ste rannsaka sig sj?lva, och n?mner inkvisitionen som ett exempel. Och han betonar att den kannibalism som beskrivs som avskyv?rd m?ste f?rst?s i sitt sammanhang (ett tidigt exempel p? kulturrelativism).

Thomas Hobbes hade i mitten p? 1600-talet funnit att Amerikas indianer kom ganska n?ra hans f?rest?llning om ett naturtillst?nd, d?r varje m?nniska var p? vakt mot sin n?sta och m?nniskors liv var "ensamt, fattigt, smutsigt, djuriskt och kort". Jesuitpatern Joseph Lafitau beskrev nordamerikanska indianstammar 1724, och j?mf?rde deras seder med antikens, som de hade beskrivits av grekiska och romerska f?rfattare.

Man har ofta ?nskat sammanfatta historiska skeenden i fasta mallar. Giambattista Vico f?rklarade 1725 historieutvecklingen som ett cykliskt f?rlopp med tre ?terkommande stadier: en teokratisk, en heroisk och en m?nsklig ?lder, vilket ?ven l?ngt senare haft inflytande p? vetenskapligt t?nkande.

1700-tal och upplysning

Upplysningstidens t?nkare efterst?vade sekul?r vetenskap, ett "fast sammanh?llet system av fakta och f?rklaringar" grundad p? ett naturvetenskapligt ideal om lagbundenhet och den nya psykologins m?nniskouppfattning.

Alexander Pope hade redan p? 1730-talet fastlagt att "the proper study of mankind is man" – inte teoretisk spekulation eller filologiska studier, som man tidigare ?gnat sig ?t. Man skulle betrakta m?nniskan som biologisk varelse.

Montesquieus De l'esprit des lois, 1748, har kommit att betraktas som funktionalistisk i sitt teoretiserande om huruvida skillnader i olika r?ttssystem kunde f?rklaras av skillnader hos befolkning, temperament, religi?sa uppfattningar, ekonomisk organisation, seder i allm?nhet och livsmilj?. K?nd ?r ocks? hans geografiska determinism som den uttrycks i hans klimatl?ra.

Carl von Linné hade i mitten p? 1700-talet klassificerat m?nniskan i fyra "varieteter" efter de fyra v?rldsdelarna. Inom ramen f?r den vetenskap som kom att kallas etnologi utvecklades vidlyftiga rasteorier p? 1800-talet. I Linnés Systema naturae (1735) samordnades m?nniskan med de m?nniskolika aporna s?som h?gsta ordningen bland d?ggdjuren.

Jean-Jacques Rousseau och m?nga efterf?ljare under 1700-talet gav kulturkritiskt st?d ?t tanken om ett ursprungligt naturtillst?nd som fritt och lyckligt. Diskussionen f?rdes genom Johann Gottfried Herders Ideen zur Philosophie der Geschichte der Menschheit (1784–91) ?ver till romantikens tankev?rld.

Evolutionismen (1850–1910)

Under 1800-talet v?xte kunskapen om m?nniskans fornhistoria bl.a. genom paleontologiska fynd. Intresset f?r m?nniskans ursprung och utveckling ledde till olika teorier om raser (Blumenbach) och metoder f?r rasbest?mning, till exempel genom m?tning av kranier etc (Anders Retzius).

Darwins och Wallaces arbeten om arternas f?r?nderlighet gav nya impulser till antropologins utveckling. De stora fr?gorna om m?nniskans uppkomst, sl?ktets ?lder, dess enhetlighet eller h?rstamning fr?n flera skilda grupper dryftades nitiskt (Huxley, Latham, Tylor).

1900-talet

?nda fram till 1950-talet hade funktionalistiska f?rklaringar dominerat den sociologiska vetenskapen och antropologin. Det innebar att sociologer och antropologer f?rs?kte f?rklara vad olika fenomen (sociala akter eller institutioner) var till f?r. F?rekomsten av ett fenomen f?rklarades om den troddes fylla en funktion. Det enda alternativet till denna teori hade varit att f?rklara fenomen historiskt, genom att f?rklara hur de blivit till.

Efter andra v?rldskriget

Claude Lévi-Strauss (1908-2009), 2005.

Under senare delen av 1900-talet kom Claude Lévi-Strauss teorier att bli inflytelserika. Hans bidrag kom att f?r?ndra antropologin i grunden.

Lévi-Struss teorier presenteras i Anthropologie structurale. De kan kortfattat sammanfattas som att han uppfattar kulturer som system av symbolisk kommunikation, vilka b?r unders?kas med metoder som andra f?re honom anv?nt i liten omfattning f?r att studera tal, ber?ttelser, sport och film. Han resonemang f?rst?s b?st mot bakgrund av den tidigare sociologiska teorin. I ?rtionden skrev han om denna relation.

émile Durkheim (1858-1917).

Dock uppstod tv? differenta idéer om sociala funktioner. Den engelska antropologen Alfred Reginald Radcliffe-Brown, som beundrade sociologen émile Durkheim, proponerade att syftet med antropologin var att finna den kollektiva funktionen, vad en religi?s f?rest?llning eller ?ktenskapslagar hade f?r funktion f?r samh?llet som s?dant. I grunden till detta f?rh?llningss?tt fanns uppfattningen att kulturer utvecklas fr?n en primitiv fas till allt mera civiliserade och moderna faser, som alltid var desamma ?verallt. Alla h?ndelser i ett samh?lle upptr?dde enligt deras mening p? ett likartat s?tt genom att n?gon slags allm?ngiltig logik drev fram utvecklingen i samma riktning. Sett p? detta s?tt kan kulturer uppfattas som organismer, d?r dess delar fungerar tillsammans som organ i en kropp.

?n mer inflytelserik funktionalist var Bronis?aw Malinowski, som beskrev vilken funktion ett fenomen fyllde f?r individen, och vad de enskilda personerna i en kultur fick ut av att uppr?tth?lla en tradition.

I USA, d?r antropologin skapades efter tysk modell av Franz Boas, hade den historiska modellen ett klart f?retr?de framf?r funktionalismen. Denna modell hade uppenbara sv?righeter, vilka Lévi-Strauss ber?mde Boas f?r att ha lyckats blottl?gga.

Historiska f?rklaringar ?r knappast m?jligt n?r det ?r fr?ga om folk som saknar skriftspr?k, ins?g Lévi-Strauss. Antropologen fyller i med j?mf?relser med andra kulturer, och ?r h?nvisad till teorier som saknar bevis: den gamla uppfattningen om utveckling eller p?st?endet att kulturella likheter beror p? n?gon av vetenskapen ok?nd f?rbindelse av personlig art mellan grupper. Boas kom till slutsatsen att ingen allm?ngiltig f?rklaring till likheter mellan olika kulturer kunde bevisas; f?r honom fanns ingen historia, bara historier.

Det ?r tre ?vergripande fr?gest?llningar som h?nger samman med dessa skolors skillnader. B?da m?ste v?lja vilken slags bevis de anv?nde, huruvida man borde fokusera det enskilda eller det gemensamma f?r kulturerna, samt definiera den m?nskliga naturen.

Socialvetenskaperna ?verlag f?rlitade sig p? mellankulturella studier. Det var alltid ofr?nkomligt att belysa ett samh?lle genom ett annat. S? en idé om en gemensam m?nsklig natur var underf?rst?dd i varje studie.

Men en kritisk punkt kunde forskarna inte undkomma: existerade sociologiska fakta f?r att de var funktionella f?r den sociala ordningen eller f?r att de var funktionella f?r en person? Beror likheter mellan kulturer p? att de erbjuder organisatoriska l?sningar som ?r gemensamma f?r kulturerna, eller p? att de uppfyller behov som ?r gemensamma f?r samtliga m?nniskor?

Lévi-Strauss var ben?gen att se det som att de var funktionella f?r den sociala ordningen. N?r Malinowski framh?rdat att magi fyllde ett behov av trygghet n?r utg?ngen av en viktig h?ndelse var oviss, hade han bevisat detta med en rit d?r v?vning spelade en avg?rande roll. Men han kunde inte f?rklara varf?r v?vning i samma kultur oftast inte hade n?got med magi att g?ra alls, eller varf?r andra moment med oviss utg?ng inte ingick i magi. Men inte heller de kollektivistiska eller historiska f?rklaringss?tten var tillfredsst?llande. Olika samh?llen kan ha institutioner som tydligt liknar varandra men som ?nd? fyller andra funktioner som ?r olika. M?nga stammar var i Sydamerika till exempel delade i tv? grupper och reglerna f?r hur dessa grupper skulle f?rh?lla sig till varandra var mycket strikta men exakt vad som var till?tet och inte skilde sig ?t, och d?rf?r fr?ngick man med d?tidens f?rklaringsmodeller att peka p? den strukturella likheten.

Det var genom lingvistiken som Lévi-Strauss kom fram till en l?sning. Han byggde sina analogier fr?mst p? fonologin. Senare studier har ?ven influerats av musik, matematik, kaosteori, cybernetik med mera. ”En sann vetenskaplig analys m?ste vara verklighetsf?rankrad, f?renklad och f?rklarande” skriver han i Anthropologie structurale. Fonologiska studier avsl?jar samband som alla kan k?nna igen och f?rh?lla sig till. Samtidigt ?r fonem en abstraktion av ett spr?k, inte ljud, utan kategorier av ljud som definieras genom hur det skiljer sig fr?n andra ljud. Summan av alla ljudstrukturer i ett spr?k kan menar Lévi-Strauss, frambringas fr?n ett mycket litet antal regler. Det var detta system han tog efter och ?verf?rde till antropologin.

I sitt studium av likartade system var hans f?rsta uppgift att finna en f?rklaring, vilket han fann i fonologin, och d?refter kunde han skapa en omfattande organisation av data som delvis hade ordnats av andra forskare. Det ?vergripande m?let var att finna svaret p? varf?r familjekonstellationer skilde sig ?t f?r olika kulturer i Sydamerika. I vissa kulturer kunde fadern ha en uttalat ?verordnad roll ?ver sin son med f?rankring i tabun. I andra kulturer var det i st?llet sonens morbror som hade denna roll. Lévi-Strauss beskrev fenomenet genom att utreda de strukturella likheterna i s?dana relationer, och fann att den underliggande strukturen var en cirkulation av kvinnor genom vilket olika klaner beh?ll fredliga f?rbindelser. De viktiga relationerna var i hans studier ett kluster av broder, syster, fader, son. Andra kluster, som syster, systers broder, broders hustru, dotter, fanns inga verkliga exempel p? att de n?gonsin spelade n?gon roll.

Syftet med strukturalistisk f?rklaring ?r att organisera data fr?n verkligheten p? det enklaste och mest effektiva s?ttet. All vetenskap, menade Lévi-Strauss, ?r antingen strukturalistisk eller reduktionistisk. Genom att st?llas inf?r s?dana fenomen som incesttabu, st?lls man inf?r en objektiv gr?ns f?r vad det m?nskliga intellektet hittills kunnat acceptera. Det ?r m?jligt att spekulera om de underliggande biologiska orsakerna till dessa slags tabun men f?r socialvetenskapen ?r det fakta som inte kan reduceras. I st?llet m?ste de studera de uttryck som emanerar ur s?dana axiom.

Senare verk ?r mer kontroversiella eftersom han utgick fr?n att de strukturer han funnit bland de sydamerikanska indianernas kulturer kunde ?verf?ras p? andra vetenskaper. Han var av uppfattningen att all historia och det moderna samh?llet byggde p? desamma kategorier och transformationer. Han j?mf?r d?rf?r i till exempel Mythologiques antropologi med musikaliska serier och f?rsvarar sin filosofiska st?ndpunkt. Vidare har han kritiserat tidigare forskning f?r att f?rneka de skriftl?sa folken en historia. I vissa avseenden p?minner hans senare teorier om Fernand Braudel.

Institutioner

I Sverige ges undervisning i antropologi vid flera universitet och h?gskolor och antropologiska institutioner finns vid Stockholms universitet (socialantropologi) och Uppsala universitet (kulturantropologi) Svenska S?llskapet f?r Antropologi och Geografi bildades ?r 1877.

Tidskrifter (urval)

Bland antropologiska tidskrifter m?rks:

• L'Anthropologie (i Paris, sedan 1890).
• Annual Review of Anthropology (sedan 1972).
• American Anthropologist (sedan 1888).
• Evolutionary Anthropology (sedan 1992).
• Kritisk etnografi: Swedish Journal of Anthropology (SSAG, i Stockholm, sedan 2018).

K?nda antropologer

Alfred Radcliffe-Brown (1881–1955).

Margaret Mead (1901–1978).

• Lewis Henry Morgan (1818–1881)
• Adolf Bastian (1826–1905)
• Edward Burnett Tylor (1832–1917)
• Lucien Lévy-Bruhl (1857–1939)
• Franz Boas (1858–1942)
• Edvard Westermarck (1862–1939)
• Marcel Mauss (1872–1950)
• Alfred Kroeber (1876–1960)
• Knud Rasmussen (1879–1933)
• Hilma Granqvist (1890–1972)
• Ruth Benedict (1887–1948)
• Sigurd Erixon (1888–1968)
• Alfred Radcliffe-Brown (1881–1955)
• Bronis?aw Malinowski (1884–1942)
• Margaret Mead (1901–1978)
• Edward Evan Evans-Pritchard (1902–1973)
• Louis Leakey (1903–1972)
• Gregory Bateson (1904–1980)
• Claude Lévi-Strauss (1908–2009)
• ?ke Hultkrantz (1920–2006)
• Mary Douglas (1921–2007)
• Bengt Danielsson (1921–1997)
• Clifford Geertz (1926–2006)
• Nils-Arvid Bringéus (1926–2023)
• Marvin Harris^(en) (1927–2001)
• ?ke Daun (1936–2017)
• Ulf Hannerz (1942–)
• Karl-Olov Arnstberg (1943–)
• G?sta Arvastson (1943–2023)
• Kirsten Hastrup (1948–)
• David Graeber (1961–2020)
• Thomas Hylland Eriksen (1962–2024)

Se ?ven

• Arkeologi
• Beteendevetenskap
• Etnologi
• Etnografi
• Feministisk antropologi
• Kulturantropologi
• Kulturvetenskap
• Medicinsk antropologi
• Paleoantropologi
• Samh?llsvetenskap
• Socialantropologi
• Sociologi

Referenser

• Antropologi i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1904)
• Nationalencyklopedin.