《人生大街》绿色度测评报告
| James Mill | |
 | |
| F?dd | 6 april 1773[1][2][3] Angus |
|---|---|
| D?d | 23 juni 1836[4][1][2] (63 ?r) Kensington[5] |
| Medborgare i | F?renade kungariket Storbritannien och Irland |
| Utbildad vid | Edinburghs universitet  |
| Syssels?ttning | Filosof, redakt?r, ess?ist, f?rfattare[6], litteraturkritiker, politiker, ?vers?ttare, spr?kvetare, historiker, teolog, nationalekonom, statsvetare |
| Barn | John Stuart Mill (f. 1806)[7] |
| Redigera Wikidata | |
James Mill, f?dd 6 april 1773 i Logie-Pert, Angus, Skottland, d?d 23 juni 1836, var en skotsk historiker, nationalekonom och filosof, far till filosofen och nationalekonomen John Stuart Mill.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]
Mill studerade teologi i Edinburgh, men hindrades p? grund av sina ?sikter att ing? i kyrkans tj?nst. I st?llet begav han sig 1802 till London, England, d?r han arbetade som medarbetare p? tidskrifter och tidningar, tills han efter utgivandet av sitt stora verk, History of British India (6 band, 1818-1819, ny upplaga i 10 band 1872) erh?ll anst?llning hos Ostindiska kompaniet. D?r fick han till slut en av de h?gsta chefspositionerna och ut?vade ett stort inflytande p? den brittiska styrelsen f?r Indien. Han hade ?ven inflytande i Storbritanniens samh?llsutveckling genom den ledande st?llning han fick inom det radikala reformpartiet.
Som nationalekonom tillh?r han samma inriktning som David Ricardo och ?ven om Ricardos huvudarbete utkom redan 1817 och Mills Elements of political economy f?rst 1821 s? betecknades Mill av Jeremy Bentham som Ricardos andlige fader. ?nnu mer betydelsefull blev Analysis of the phenomena of the human mind, 1829, ett av den engelska associationspsykologins klassiska verk. Med skarpsinne och ensidighet genomf?r Mill f?rs?ket att f?rklara allt sj?lsliv ur element, som erh?lls genom sinnesf?rnimmelser och genom ber?ringsassociation f?rbinds med varandra, d?r f?rbindelsen, liksom vid kemiska f?reningar, ibland ?stadkommer n?got nytt i f?rh?llande till de ursprungliga elementen.
Sina etiska ?sikter utvecklade Mill i A fragment on Mackintosh, 1835, d?r han v?sentligen intog samma st?ndpunkt som sin v?n Bentham.
Se ?ven
[redigera | redigera wikitext]K?llor
[redigera | redigera wikitext]Tryckta k?llor
[redigera | redigera wikitext]
Den h?r artikeln ?r helt eller delvis baserad p? material fr?n Nordisk familjebok, Mill, 1. James, 1904–1926.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Brockhaus Enzyklop?die, Brockhaus Enzyklop?die-ID: mill-james, l?st: 9 oktober 2017.[k?lla fr?n Wikidata]
- ^ [a b] Gran Enciclopèdia Catalana, Grup Enciclopèdia Catalana, Gran Enciclopèdia Catalana-ID (tidigare schema): 00424940030866.[k?lla fr?n Wikidata]
- ^ Internet Philosophy Ontology project, l?st: 9 oktober 2017.[k?lla fr?n Wikidata]
- ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6j39mmr, l?st: 9 oktober 2017.[k?lla fr?n Wikidata]
- ^ ”Милль Джеймс”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utg?van, Stora ryska encyklopedin, 1969, l?st: 28 september 2015.[k?lla fr?n Wikidata]
- ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, l?s online.[k?lla fr?n Wikidata]
- ^ Colin Matthew (red.), Oxford Dictionary of National Biography, Oxford University Press, 2004, ODNB-ID: 18709.[k?lla fr?n Wikidata]
|