孟加拉国在中国买二手潜艇后 印度就成了惊弓之鸟

katalanska
català, valencià, català-valencià-balear
Katalanskans utbredning i Europa.
Talas i	Spanien Frankrike Italien Andorra
Region	Spanien: Katalonien, Valencia, Balearerna, ?stra Aragonien, El Carche Frankrike: Roussillon Italien: Alghero
Antal talare	4,1–9,2 miljoner (2012)
Status	relativt stabilt (lokalt hotat)
Spr?kfamilj	indoeuropeiska spr?k romanska spr?k italo-v?stliga galloromanska occitanoromanska katalanska
Officiell status
Officiellt spr?k i	Andorra Katalonien Valencia (som valencianska) Balearerna Alghero Perpignan
Spr?kmyndighet	Institut d'Estudis Catalans, Acadèmia Valenciana de la Llengua
Spr?kkoder
ISO 639‐1	ca
ISO 639‐2	cat
ISO 639‐3	cat
SIL	cln

百度 人民网华盛顿3月22日电（记者张梦旭）美国总统特朗普当地时间22日发布推特宣布,解除麦克马斯特总统国家安全事务助理职务，任命美国前驻联合国大使约翰·博尔顿为新的总统国家安全事务助理。

Katalanska (català, i Valenciaregionen ?ven valencià – valencianska) ?r ett romanskt spr?k (eller spr?kgrupp) som talas i ?stra Spanien, Andorra, delar av Frankrike, samt i staden Alghero p? Sardinien. Spr?ket talas/beh?rskas av n?gonstans mellan 7,2 och 9,8 miljoner m?nniskor, varav knappt 7 miljoner i Spanien.

I de tre spanska regionerna Katalonien, Valencia och Balearerna ?r katalanskan officiellt spr?k, en status som saknas i Aragonien (gr?nsomr?det La Franja ?r katalansktalande) och El Carxe i Murcia. Utanf?r Spanien ?r spr?ket ?ven officiellt i Andorra och Alghero. I franska Katalonien ("Nordkatalonien": Roussillon/Pyrénées-Orientales) har spr?ket numera f?tt erk?nnande av de lokala myndigheterna, men det saknar fortfarande officiell status. Katalanskan ?r Europeiska unionens st?rsta minoritetsspr?k.

Katalanskan ?r uppdelad p? ett antal dialekter och flera skriftformer. Varianten i Valenciaregionen – valencianska – har n?got st?rre likhet med spanskan, medan spr?ket p? Balearerna (baleariska) bevarat fler ?ldre element fr?n latin. Katalanskan ?r liksom occitanska ett occitanoromanskt spr?k, och m?nga katalanska ord ?r mer lika sina franska ?n spanska motsvarigheter.

Under 500 ?rs utveckling i Spanien har katalanskan l?nat drag fr?n spanskan, samtidigt som spr?ket av politiska sk?l tidvis varit f?rbjudet. Katalanskan talas idag i sitt spanska utbredningsomr?de parallellt med spanska, vilket lett till b?de en utbredd tv?spr?kighet och – ?tminstone i Katalonien – ?kad katalansk nationalism.

Spr?k eller spr?kgrupp

Katalanska ?r b?de ett spr?k och en spr?kgrupp. Varianterna i Valenciaregionen (valencianska) och p? Balearerna (baleariska) r?knas ibland som egna spr?k.

S?rskilt valencianskans s?rart h?vdas starkt, delvis f?rgat av politiska mots?ttningar mellan de konkurrerande storstadsregionerna Barcelona och Valencia. Katalanskspr?kiga massmedier fr?n Katalonien ses inte alltid v?lvilligt i s?der (och kopplas ibland samman med katalanskt expansiva str?vanden), trots att de spr?kliga skillnaderna mellan spr?kvarianterna inte ?r s?rskilt stora.

En del viktiga grammatiska skillnader finns gentemot det baleariska talspr?ket, d?r bland annat de best?mda artiklarna ?r annorlunda.

S?rdrag och indelning

Katalanska ?r tydligt skilt fr?n de b?da stora angr?nsande spr?ken spanska och franska. Dess n?rmaste sl?kting ?r de occitanska spr?ken i s?dra Frankrike. Katalanskans st?llning mellan franska och spanska kan exemplifieras genom en listning av grundtalen 0 till 10:

grundtal	franska	katalanska	spanska
0	zéro	zero	cero
1	un, une	u, un, una	uno, una
2	deux	dos, dues	dos
3	trois	tres	tres
4	quatre	quatre	cuatro
5	cinq	cinc	cinco
6	six	sis	seis
7	sept	set	siete
8	huit	vuit	ocho
9	neuf	nou	nueve
10	dix	deu	diez

Den viktigaste dialektgr?nsen i katalanska g?r mellan v?st och ?st. En tydlig skillnad ?r att reduceringen av obetonade vokaler till schwan endast f?rekommer i den ?stra gruppen; català uttalas [k?t??la] i ?st och [kata?la] i v?st.

Uttal och fonologi

Uttalet i katalanskan erbjuder b?de likheter och olikheter gentemot grannspr?ken spanska och franska. Dessutom skiljer sig en del uttal ?t beroende p? dialekt och varietet (valencianskan i s?der har fler likheter med spanskan).

Vokaler

Katalanskan inneh?ller fonologiskt sju eller ?tta olika vokalljud, beroende p? dialekt. D?r finns ?ppen, fr?mre, icke-rundad (/a/), halvsluten, fr?mre, icke-rundad (/e/), halv?ppen, fr?mre, icke-rundad (/?/), sluten, fr?mre, icke-rundad (/i/), halvsluten, bakre, rundad (/o/), halv?ppen, bakre, rundad (/?/), sluten, bakre, rundad (/u/) och mellanposition, central (/?/). Den sistn?mnda, ofta ben?mnd neutral vokal, saknas i de v?stligaste/s?dra dialekterna och f?rekommer endast i obetonad position i de centrala och ?stliga dialekterna; lokalt i baleariskan kan den neutrala vokalen ?ven anv?ndas i betonad position.

Ut?ver vokalerna finns fyra olika diftonger i spr?ket.

Not: Mellan parenteser = endast i vissa positioner/dialekter.

	Fr?mre	Central	Bakre
Sluten	i  u e o (?) ? ? a
Halvsluten
Mellanposition
Halv?ppen
?ppen

Konsonanter

Katalanskan inneh?ller 22 olika konsonantljud.

Uttalstabell f?r konsonanter

Bokstav	IPA	Exempel	Anm?rkningar
b	/b/ /β/ /bb/ /p/ /-/	bo arriba amable dissabte amb	normalfallet (NF) NF vid -bl framf?r tonl?s konsonant i final st?llning
c	/k/ /s/	correus (post) cinc (fem)	framf?r a, o, u eller konsonant i final st?llning
?	/s/ /z/	comen?ar (b?rja) feli?ment (lyckligt)	NF framf?r tonande konsonant
d	/d/ /e/ /t/ /-/	demà (i morgon) vegades (g?nger) fred (kall) records (inspelningar)
f	/f/	agafa	NF
g	/g/ /?/ /gg/ /?/ /k/	garatge (garage) agafa arreglar (reglera) girar (sv?nga) llarg (bred)	framf?r a, o, u eller konsonant efter vokal, frikativ, likvid framf?r e, i framf?r tonl?s konsonant eller finalt
gu	/g/ /?/	guia digui	framf?r e, i efter vokal, frikativ, likvid
h	/-/	hola	stumt
j	/?/	ja
k	/k/	kurd	endast i utl?ndska l?nord
l	/l/	telefonar (ringa)	NF
l·l	/ll/	pel·lícula (film)	NF
ll	/?/	ella (hon)	NF
m	/m/	família (familj)	NF
n	/n/ /?/ ? /m/	anar (g?) enginyer (ingenj?r) 'encara confitura (sylt)	NF framf?r palataler framf?r velarer och stumma g, c framf?r labialer
ny	/?/	sennyor (herre)	NF
p	/p/ /-/	aeroport (flygplats) comptar (r?kna), camp (f?lt)	NF mellan m/n och en klusil/frikativ; i final st?llning efter m
q qu	/k/ /k/	quatre (fyra) aquesta (denna)	framf?r /w/ framf?r e, i
r	/r/ /?/ /-/	records ara (nu) senyor	NF intervokalt finalt i flerstaviga ord
rr	/r/	arribo (jag anl?nder)	NF
s	/s/ /z/ /-/	seny casa (hus) aquest	NF intervokalt i orden aquest och aquests
ss	/s/	pessetes (pesetas)	NF
t	/t/ /d/ /-/	taxi viatge urgent, curts	NF intervokalt i konsonantgrupp framf?r tonande ljud i final st?llning efter n eller l; mellan r och s i final st?llning
v	/b/ /β/	vostè (Ni) avui (idag)	NF efter vokal, frikativ, likvid
x	/ks/ /?/ /gz/	taxi marxa exemple	(NF) efter konsonant eller i; initialt mellan initialt e och vokal/tonande konsonant
z	/z/	onze	NF

Substantivb?jningen av gat ('katt').

Grammatik

Katalanskan har fyra regelbundna verbb?jningar: ar-, ir-, -er och re-verb. I presens indikativ:

• 1. cantar – att sjunga: jo canto, tu cantes, ell/ella canta, nosaltres cantem, vosaltres canteu, ells/elles canten
• 2a. perdre – att f?rlora: jo perdo, tu perds, ell/ella perd, nosaltres perdem, vosaltres perdeu, ells/elles perden
• 2b. témer – att frukta: jo temo, tu tems, ell/ella tem, nosaltres temem, vosaltres temeu, ells temen
• 3. dormir – att sova: jo dormo, tu dorms, ell/ella dorm, nosaltres dormim, vosaltres dormiu, ells/elles dormen

OBS! Subjektsformerna av personliga pronomina (jo, tu …) anv?nds, i likhet med i spanskan och italienskan, ytterst sparsamt i dagligt tal och ofta endast som en tydlighetsmarkering.

Katalanska namn

De katalanskspr?kiga territorierna anammar Spaniens officiella regler f?r namngivning av personer (d?r en person har dubbla efternamn, efter dennes b?da f?r?ldrars efternamn – det f?rsta efter fadern, det andra efter modern). D?remot l?gger man ofta till ett litet i ('och'; j?mf?r spanskans y), n?got som s?rskilt syns i formella sammanhang. Exempelvis ben?mndes den tidigare presidenten i Generalitat de Catalunya officiellt El Molt Honorable Senyor Artur Mas i Gavarró. Den statliga spr?klagen enligt artikel 19.1 i Lag 1/1998 stipulerar att "Kataloniens medborgare har r?tt att utnyttja det korrekta reglementet vad g?ller deras katalanska f?r- och efternamn, liksom att foga in konjunktionen mellan de b?da efternamnen".

Namnfr?gor i Spanien regleras av Registro Civil, och de katalanska namnformerna hanteras via det Barcelona-baserade Institut d'Estudis Catalans. Det finns katalanska efternamn som varken f?ljer de nyare stavningsreglerna eller de traditionellt korrekta katalanska stavningsreglerna; tillst?nd f?r att "korrigera" stavningen av ens efternamn kan inh?mtas fr?n det ovann?mnda spr?kinstitutet i bland annat f?ljande fall:

• Casas → Cases (casa, cases – hus)
• Farré → Ferrer (ferrer – smed)
• Gabarra → Gavarra
• Dominique → Domènech (j?mf?r Dominikus)
• Jufré → Jofré
• Mayoral → Majoral (j?mf?r major – 'st?rre')
• Perpi?á → Perpinyà (Perpinyà – katalansk stavning av Perpignan)
• Pijuan → Pijoan (j?mf?r Joan – 'Johan')
• Pi?ol → Pinyol

Katalanska smeknamn

M?nga katalanska f?rnamn har f?rkortade smeknamnsformer, d?r endast den sista delen av namnet anv?nds – avslutat med en diminutiv?ndelse. Detta skiljer sig fr?n motsvarande tradition i spanskan d?r i regel den f?rsta delen anv?nds. Katalanska namnf?rkortningar enligt "spanskt maner" (* i listningen nedan) r?jer en spansk p?verkan och blev vanligt f?rst under 1900-talet (s?rskilt under Francisco Francos diktatur). Exempel p? katalanska smeknamn ?r:

• ♂♀ Antoni/Antònia → Toni, Tònia, Tonet
• ♂ Bartomeu → Tomeu
• ♂ Daniel → Dani*
• ♀ Dolors → Lloll, Dolo*
• ♀ Concepció → Ció
• ♀ Eulàlia → Lali
• ♂♀ Francesc/a → Cesc, Quico/a, Xesco/a, Xisco/a, Cisco/a, Sisquet/a
• ♂ Ignasi → Nasi
• ♀ Isabel → Bel, Bet
• ♂ Jacint → Cinto
• ♂♀ Joaquim/a → Quim/a, Ximo/a (i Valenciaregionen)
• ♂ Jordi → Toti
• ♀ Jordina → Jordi*
• ♀ Josefina → Fina, Fineta
• ♂♀ Josep/a → Pep/a, Pepet, Pepita
• ♂ Josep Maria → Pemi
• ♀ Magdalena → Talena, Magda*
• ♂ Manel → Nel, Nelo, Nel·lo
• ♀ Meritxell → Txell, Meri*
• ♀ Mariona → Ona, Miona
• ♀ Montserrat → Serrat, Rat, Montse*, Munsa*, Muntsa*
• ♀ Narcís/isa → Narciset/a*, Ciset/a, Ciso/a
• ♀ Núria → Nuri*
• ♂ Onofre → Nofre
• ♂ Rafel → Fel, Feló
• ♂ Salvador → Vadó, Voro (i Valenciaregionen)
• ♂♀ Sebastià/ana → Tià/ana
• ♂ Sergi → Keki
• ♂ Vicent → Vicentó, Cento
• ♂ Xavier → Xavi*, Xevi*, Javi* (Javi uttalas [d?aβi])

Dialekter

Katalanskans dialekter. Den viktigaste skiljelinjen ?r mellan de ?stra (dialecte oriental) och de v?stra (dialecte occidental) dialekterna. Dessutom har baleariskan egna best?mda artiklar.

Katalanskan delas dialektm?ssigt upp i tv? huvudgrupper – v?stlig och ?stlig. Dessa huvudgrupper inneh?ller var och en tre dialekter.

• ?stliga dialektgruppen (dialecte oriental)
  • Nordkatalanska (català septentrional) – Pyrénées-Orientales samt den spanska gr?nszonen s?der d?rom
  • Central katalanska (català central) – centrala, ?stra och syd?stra Katalonien
  • Baleariska/mallorkinska (balear, mallorquí) – Balearerna
• V?stliga dialektgruppen (dialecte occidental)
  • Nordv?stkatalanska (català nord-occidental) – st?rre delen av ?stligaste Aragonien (La Franja), Andorra samt nordv?stra (utom Val d'Aran) och v?stra Katalonien
  • Sydkatalanska/nordvalencianska (català meridional/valencià septentrional) – s?dra delen av La Franja, sydligaste Katalonien samt nordligaste delen av Valenciaregionen
  • Valencianska (valencià) – ?stra, syd?stra och s?dra delen av Valenciaregionen

Den katalanska variant som talas i Valenciaregionen kallas valencianska och har d?r status som ett officiellt spr?k med egna skriv- och grammatikregler. Valenciaregionens kraftfulla h?vdande av valencianskan som eget spr?k – trots de i stor utstr?ckning endast dialektala skillnaderna – har lett till politiska sp?nningar gentemot Katalonien. De skillnader som existerar har utvecklats under flera hundra ?r, men dagens spr?ktvist ?r st?rre som politisk fr?ga. Ur lingvistisk synvinkel betraktas valencianska i de allra flesta fall som en variant av katalanska med vissa skillnader s?som den maskulina plurala artikeln "los" d?r man i Katalonien anv?nder "els", en mer "spansk" artikulation av vokalerna och oftast ett /d?/-uttal av 'j' samt 'g' framf?r mjuk vokal (d?r Kataloniens katalanska anv?nder /?/).

Varianten p? Balearerna – baleariskan (ibland: mallorkinska, mallorquí) – anv?nder i likhet med en lokal nord?stkatalansk dialekt en annan upps?ttning best?mda artiklar. Dessa h?rstammar fr?n latinets ipse, d?r de flesta andra romanska spr?k anv?nder best?mda artiklar baserade p? latinets ille. Resultatet ?r artiklarna es och sa, d?r ?vrig katalanska (och i det h?r fallet ?ven spanska) har el och la. Mallorkinskans spridning som skrivet spr?k ?r d?remot mer begr?nsad; den har visserligen konsekvent anv?nts bland annat av den framg?ngsrika popgruppen Antònia Font, men exempelvis Palma de Mallorcas stadsstyre skriver uteslutande p? "rikskatalanska".

Vokabul?r

Gemensamt ordf?rr?d

Katalanskan ?r i varierande grad f?rst?elig f?r talare av andra romanska spr?k. Centralkatalanska (den som talas i Barcelona och st?rre delen av Katalonien) f?rst?s till 90–95 procent av talare av valencianska. Katalanskan har vidare 87 procents likhet med italienska, 85 procents likhet med portugisiska och spanska, 76 procents likhet med r?toromanska, 75 procents likhet med sardiska och 73 procents likhet med rum?nska.

I praktiskt tal ?r dock f?rst?elsegraden mellan spr?ken s?mre, enligt uppgift mellan katalanska och spanska 60–70 procent.

Typiska uttryck

I katalanskan och den katalanska kulturen har ett antal uttryck med speciell inneb?rd f?tt stor spridning. Bland dessa finns nedanst?ende:

• Déu n'hi do! (bokstavligen 'Gud, den d?r g?van!'; j?mf?r 'Gudskelov!') – "Otroligt!" (positivt eller negativt)
• Fer-ne cinc cèntims (bokstavligen 'Det r?cker med fem cent') – "Dra den korta versionen ist?llet" (n?r du inte hinner lyssna p? en l?ng utl?ggning)
• Fer passar bou per bèstia grossa (bokstavligen 'L?tsas som om gammal biff ?r prima k?tt') – "F? n?got billigt/sjabbigt att se b?ttre ut ?n vad det ?r" (n?r n?gon vill skyla ?ver ett d?ligt jobb – eller gl?nsa p? Facebook)
• Fotem un café? (bokstavligen 'Ska vi knulla en kaffe?') – "Nu m?ste vi ta en kaffe, va?" (sagt av n?gon mycket kaffesugen)
• Ja has begut oli (bokstavligen 'Du har redan druckit olja') – "Det ?r ute med dig", "Det ?r l?nl?st" (s?rskilt i samband med bes?k hos en myndighet)
• Quatre gats (bokstavligen 'Fyra katter') – "Knappt en sj?l" (n?r det inte kom s? m?nga som man hoppats)
• Salut i for?a al canut! – (b?de bokstavligen och bildligen) "H?ll dig och din pung frisk och stark!" (pungen kan antingen syfta p? en penningpung eller till det som h?nger mellan benen p? en man; tillropet syftar d?rf?r till att ?nska v?lg?ng ?t manligheten)
• Seny (bokstavligen 'Sunt f?rnuft') – det katalanska begreppet om "sans och balans" (anv?nds ofta i motsats till rauxa, 'rus' eller 'extas')
• S'ha acabat el broquil (bokstavligen 'Broccolin ?r slut') – "Punkt slut!" (n?r n?got ?r "slutsnackat")
• Vés a escampar la boira (bokstavligen 'G? och skingra dimman') – "Dra ?t skogen!" (n?r du ?r tr?tt p? vederb?randes s?llskap)

Katalanska l?nord

Flera katalanska ord har hittat v?gen till svenska eller andra europeiska spr?k.

Svenskt ord	Katalanskt ord	Katalansk betydelse	Noter
aubergine	albergínia	"aubergine" / "?ggplanta"	Genom franskan.
barrack	barraca	"tillf?llig bod"	Via franskans baraque.
surge	sorgir	"stiga"	Via medelfranska och engelska.
paella	paella	"litet kokk?rl"	Via fornfranskans paele, ursprungligen fr?n latinets patella (litet fat).
cul-de-sac	cul-de-sac	"utan utv?g"	Ord delat med franska och occitanska.

Andra katalanska ord som exporterats till engelska ?r capicua (fr?n katalanska cap i cua, 'slutar som det b?rjar') och cucumber (fr?n cogombre, 'salladsfrukt'; via fornfranska cocombre).

Historik

Ursprung och nationalspr?k

Spr?khistorisk karta (film) ?ver de sydv?steuropeiska spr?kens utveckling och utbredning (text p? engelska).

Katalanskan v?xte under medeltiden fram ur vulg?rlatinet. Den utvecklades i flera av de kristna sm?stater som fanns norr om det muslimska Spanien, framf?r allt i Spanska Mark som Karl den store kring 795 etablerade som skydd mot morerna. I slutet av 800-talet kom det framtida Katalonien att lyda under karolingiska markgrevar med s?te i Barcelona.

Grevskapet Barcelona var l?nge beroende av den frankiska monarkin. Det beroendet avtog och ersattes 1137 av en iberisk allians, i och med grevskapet Kataloniens (som personalunion med kungariket Aragonien. Genom Barcelonas ekonomiska betydelse som hamnstad, kom b?de staden och dess spr?k – katalanskan – att bli dominerande i st?rre delen av det nya riket.

Valencianskans utbredning i regionen runt Múrcia, fr?n sen medeltid och fram?t.

Under senmedeltiden expanderade det f?renade aragonsk-katalanska riket i flera riktningar. Man deltog i den iberiska reconquistan av halv?n fr?n morerna och vann (tillbaka) b?de Balearerna och kustomr?det norr och s?der om Valencia. Genom utflyttning s?derut kom st?rre delen av de nyvunna omr?dena i s?der att bli befolkade av katalansktalare, men genom regionens senare frist?ende status blev spr?ket lokalt betecknat som valencianska, inte katalanska. Den inre, v?stra delen av Valenciaregionen befolkades dock av utvandrare fr?n Aragonien, och det innebar i f?rl?ngningen att kastiljanskan kom att bli dominerande lokalt spr?k. En tid under senmedeltiden dominerade valencianskan ?ven i regionen runt Múrcia, varefter den kastiljansktalande invandringen f?rsk?t spr?kgr?nsen norrut.

Genom kungariket Aragoniens senmedeltida er?vringar av Syditalien, utvandrade ?ven katalaner ?sterut. Idag ?terst?r den katalanska spr?kenklaven i Alghero (katalanska: Alguer) p? nordv?stra Sardinien som en rest fr?n denna tid.

Den f?rsta ?vers?ttningen av Bibeln till katalanska skedde 1478.

Regionalspr?k

1469 f?renades Aragonien och Kastilien i en union, det framtida Spanien, vilket innebar att katalanskan kom att uts?ttas f?r nya utmaningar. Er?vringen av Amerika ledde till en internationell spridning av kastilianskan, medan politiska uppdelningar gjorde att katalanskan successivt minskade i betydelse, fr?n ett nationellt till ett regionalt spanskt spr?k. Uppblossande katalanska sj?lvst?ndighetsstr?vanden, bland annat under det spanska tronf?ljdskriget i b?rjan av 1700-talet, ledde till att konflikterna mellan den spanska centralmakten och det katalanska spr?komr?det f?rst?rktes. Katalanskan ersattes successivt som myndighetsspr?k.

1800-talets industrialisering i Kataloniens urbana centra ledde till en ren?ssans f?r den katalanska kulturen, men arbetskraftsinvandringen bidrog ocks? till en ?kande m?ngd spansktalande i omr?det. Under det tidiga 1900-talets katalanska ren?ssans standardiserades stavningen och de grammatiska reglerna genom skapandet av spr?kv?rdsorganisationen Institut d'Estudis Catalans och under ledning av ingenj?ren och filologen Pompeu Fabra. 1932/1933 inf?rdes den nu normerade katalanskan som undervisningsspr?k p? Barcelonas universitet, i samband med inf?randet av sj?lvstyre f?r regionen.

Mellankrigstiden medf?rde ?ven starka slitningar mellan katalanska sj?lvst?ndighetsivrare och den spanska centralmakten. Detta ledde till slut till ett totalf?rbud mot katalanskan – i tal och skrift – efter Francos seger i det spanska inb?rdeskriget. Fr?n myndighetsh?ll f?rs?kte man d?refter f? katalanskan betraktad som en spansk dialekt. F?rst under 1960- och 1970-talen mjukades det generella f?rbudet mot katalanska inom samh?llslivet n?got, och 1960-talets katalanskspr?kiga musikr?relse nova can?ó tolererades delvis fr?n h?gre ort.

Efter diktaturens fall 1975 har spr?ket b?rjat ?terh?mta sig och har idag till skillnad fr?n m?nga andra minoritetsspr?k en stark st?llning, fr?mst i Katalonien. D?remot minskar m?ngden f?rstaspr?kstalare i vissa andra regioner, fr?mst i Valenciaregionen d?r numera endast runt 25 procent av inv?narna har spr?ket som modersm?l.

Under 1900-talet ?kade dock m?ngden talare av katalanska till det dubbla. Det berodde delvis p? integrering av en stor del av de invandrare som under ?rhundradet s?kt sig fr?n olika delar av Spanien till det ekonomiska expansiva Katalonien. Under senare ?r har det orsakats av en konsekvent anv?ndning av katalanska inom Kataloniens utbildningsv?sen (spr?kbad).

Nutida anv?ndning

?versikt

I Barcelona-regionen, med sin stora invandring fr?n andra delar av Spanien, ?r katalanska och spanska ungef?r lika mycket spridda som talade spr?k, medan katalanskan ?r dominerande ute p? landsbygden. Kataloniens myndigheter anv?nder numera n?stan uteslutande katalanska i sin yrkesut?vning. Undantag g?ller dock inom r?ttsv?sendet, d?r majoriteten av r?ttsfallen avg?rs p? spanska (2009 var siffran 75 procent, ?r 2014 88 procent); orsaken ?r att domarna ofta bott eller utbildats i andra delar av Spanien. Detta till trots skrivs en stor del av domstolsmaterialet p? katalanska (enligt en offentlig rapport 2000 s? mycket som 80 procent).

Flera parallella utvecklingar sedan mitten av 1900-talet har inneburit att katalanskan b?de f?tt st?rre och mindre anv?ndning. Barcelonaregionens tidiga och omfattande industrialisering inneb?r att stora delar av Spaniens industri och mediev?sen ?r placerat i Katalonien. De senaste ?rtiondena har regionen d?rf?r sett en stor invandring fr?n b?de utlandet och ?vriga Spanien; det har medf?rt en allt st?rre andel modersm?lstalare av spanska i st?derna i regionen. Samtidigt har katalanskakunskaperna ?kat, ?ven bland invandrare till Katalonien; enligt en offentlig unders?kning f?r ?r 2014 f?rstod d? 82 procent av alla utl?ndska medborgare bosatta i regionen spr?ket.

Parallellt har katalanskan alltifr?n 1960-talet – efter Francotidens undertryckande av spr?ket – ?terkommit som spr?k i medier, undervisning och administration. I slutet av 1970-talet startades ett antal dagstidningar och tidskrifter p? katalanska, och d?refter har ett antal spanskspr?kiga tidningar i Katalonien antingen ersatts av katalanskspr?kiga diton eller kompletterats med katalanskspr?kiga editioner. Denna utveckling har dock inte p?verkat biomarknaden, som fortfarande till n?stan 9/10 visar filmer med spansk dubb eller textning. Katalonien har alltsedan tidigt 1980-tal oftast haft "pro-katalanska" partier i ledningen f?r regionstyret, och under samma tid har regionens undervisning och administration till st?rsta delen ?verg?tt fr?n att sk?tas p? spanska till katalanska. I slutet av 1980-talet inleddes en v?g av katalanskspr?kig pop- och rockmusik, ofta k?nt som Rock Català, och ?ren runt Barcelona-OS (1992) fick den via ett antal stora musikevenemang n?rmast karakt?r av folkr?relse.

Anv?ndningen av katalanska i och utanf?r Katalonien har ocks? sett ?kade skillnader. 2006 godk?nde den socialistiska spanska regeringen ett ut?kat sj?lvstyre f?r Katalonien. Sedan 2011 har det konservativa och centralistiska Partido Popular (PP) lett b?de Spanien och de flesta andra autonoma regioner i landet. Under PP:s styre och via den spanska regeringens inf?rda lagar har katalanskans roll inom utbildning, i tidningar och p? TV utmanats i bland annat Valenciaregionen och i Balearerna, vilket setts som underbl?sande av anti-katalanska st?mningar. De f?rs?mrade relationerna mellan Barcelona och Madrid har ?kat kraven p? ren sj?lvst?ndighet f?r Katalonien, vilket bland annat manifesterats i en (r?dgivande) folkomr?stning och ?rliga massdemonstrationer i samband med Kataloniens nationaldag 11 september.

Siffror

• 60 procent av det totala antalet talare av katalanska (i dess olika former) ?r l?s- och skrivkunniga i spr?ket.

Andel talare

Enligt en unders?kningen gjord 2009 av Institut d'Estudis Catalans (IEC) var katalanskan d? p? viss tillbakag?ng i stadsomr?den och i omr?dena utanf?r Katalonien. Enligt unders?kningen kan 11 miljoner f?rst? spr?ket och 9 miljoner tala det, medan 6 miljoner talar katalanska till vardags. IEC meddelade att spr?ket p? l?ng sikt riskerade att f?rsvinna fr?n stadsomr?den i Valenciaregionen, Nordkatalonien och i Alghero. I de tv? sistn?mnda omr?dena har f?r?ldrarna i stort sett upph?rt att f?ra spr?ket vidare till sina barn, och ?verf?ringen mellan generationer har ocks? minskat i bland annat Castellón de la Plana (Castelló) och Alicante (Alacant). Katalanskan har en b?ttre utveckling i Andorra och i stora delar av Katalonien utanf?r sj?lva Barcelona.

• 80 % av befolkningen i centrala delar av Katalonien
• 60–80 % i Franja de Ponent (?stligaste Aragonien)
• 40–60 % i stadsomr?den i Katalonien och Balearerna
• 20–40 % i Andorra och Valenciaregionen
• <20 % i Nordkatalonien och Alghero

P? senare ?r ?ven andelen utl?ndska medborgare i b?de Katalonien, Valenciaregionen och Balearerna ?kat starkt, fr?n cirka 2 procent 1994 till cirka 15 procent 13 ?r senare. I fr?mst Katalonien har detta inneburit en regional satsning p? vuxenutbildning i det katalanska spr?ket (motsvarande Sveriges SFI-kurser). Ingen motsvarande satsning gjordes i Valenciaregionen, som under samma period leddes av det f?ga regionalspr?ksintresserade Partido Popular.

I b?rjan av 1900-talet ber?knas endast cirka 5 procent av katalanerna ha haft spanska som modersm?l, och kunskaperna i det spanska spr?ket var l?ga. 1900-talets folkomflyttningar och Franco-tidens anti-katalanska spr?kpolitik ledde till att katalanskan som modersm?l minskade till cirka 40 procent av de Katalonienf?dda ?ren runt 1970. Sedan inf?randet av det katalanska "spr?kbadet" (se nedan) i b?rjan av 1980-talet har dock andelen modersm?lstalare bland de inf?dda ?kat med cirka en tiondel. I Katalonien (samt i viss m?n Balearerna och La Franja i ?stra Aragonien) kunde betydligt fler barn/ungdomar ?n medel?lders/?ldre tala katalanska i b?rjan av 2000-talet. Motsvarande utveckling syntes inte i Valenciaregionen, d?r den h?gsta andelen katalanskkunniga d? fanns bland de ?ldre.

Katalanskan fungerar som andraspr?k f?r de boende i Val d'Aran, d?r aranesiska ?r huvudsakligt modersm?l.

Undervisning

Sedan b?rjan av 1980-talet anv?nds spr?kbad (immersió lingüística) som pedagogisk princip inom det katalanska undervisningsv?sendet, i syfte att st?rka katalanskas st?llning i det katalanska samh?llet i f?rh?llande till Spaniens majoritetsspr?k. Spanskan kommer eleverna, menas det fr?n myndighetsh?ll, ?nd? att l?ra sig via massmedia och i den h?gre utbildningen d?r spanska anv?nds i st?rre utstr?ckning. Det katalanska systemet ses ofta som en framg?ng, eftersom det bidragit till en ?kad tv?spr?kighet i regionen – ?ven bland spansktalande. 1983, n?r lagen om det katalanska spr?kbadet genomdrevs, f?rstod 53,1 procent av de vuxna inv?narna i Katalonien det katalanska spr?ket; 2012 var motsvarande siffra 83,2 procent. Skolningen i katalanska har ocks? inneburit att skrivkunnigheten p? spr?ket har ?kat rej?lt, fr?n 40 procent ?r 1991 till 56 procent 20 ?r senare. Det har ?ven n?mnts att endast 40 familjer i Katalonien beg?rt att deras barn ska f? sin skolg?ng p? spanska.

Samtidigt bidrog inf?randet av det katalanska spr?kbadet att regionen f?rlorade ett stort antal spanskspr?kiga l?rare, och systemet uts?tts numera f?r nya utmaningar i en milj? d?r allt fler invandrarspr?k h?rs i de katalanska skolkorridorerna. Detta till trots ?r st?det bland katalanerna (b?de de spansk- och katalanskspr?kiga) f?r katalanskan och den katalanska spr?kpolitiken stark. En opinionsunders?kning (n?mnd i en EU-rapport 2002) pekade p? att 83 procent av katalanerna anser att alla regionens inv?nare borde kunna tala spr?ket, samtidigt som 79 procent ans?g att alla offentliganst?llda tj?nstem?n borde kunna spr?ket.

?ven inom den h?gre utbildningen ?r katalanskan dominerande i Katalonien. ?r 2000 avlades 90 procent av alla h?gskoleexamina p? katalanska (mot 52 procent nio ?r tidigare).

Situationen katalanska/spanska ?r inte helt olik den i fransktalande Québec, omgiven av det engelskspr?kiga Nordamerika. ?ven ukrainskan ?r i st?rre delen av Ukraina utsatt f?r en liknande kulturell dominans/konkurrens fr?n det ryska spr?ket.

Katalanska anv?nds idag av en minoritet i "Nordkatalonien" (motsvarande den gamla franska provinsen Roussillon och dagens Pyrénées-Orientales). Omr?det ansl?ts 1659 till Frankrike (se Pyreneiska freden), och sedan ?ren kring 1700 har franska spr?ket i anv?nts i princip i alla officiella sammanhang. F?rst 1976 ?teretablerades i mindre skala (och i privat regi) skolor med utl?rning i katalanska – La Bressola. De var inspirerade av de motsvarande SEASKA i franska Baskien.

Det katalanska spr?kbadet i Katalonien har inneburit att l?ngt fler barn och ungdomar ?r kunniga i spr?ket ?n deras f?r?ldrar. 2013 kunde 95,6 och 93,1 procent av regionens 15–19-?ringar tala respektive skriva p? katalanska. Motsvarande siffror f?r befolkningen i stort ?ver 15 ?r var samma ?r 80 respektive 60,4 procent.

Mediesituationen

B?cker

Katalonien ?r centrum f?r st?rre delen av Spaniens f?rlagsn?ring – b?de p? spanska och katalanska. De flesta b?cker som l?ses ?r ?ven i det tv?spr?kiga Katalonien p? spanska, enligt en stor enk?t 2013 cirka 76 procent (mot cirka 22 procent p? katalanska och knappt tv? procent p? ?vriga spr?k).

Varje ?r trycks i Spanien 10 000 boktitlar p? katalanska, i sammanlagt knappt 19 miljoner exemplar (siffror fr?n 2014). Samtidigt ges cirka 64 000 b?cker p? spanska. Andra siffror anger bokutgivningen p? katalanska till cirka 16 procent av den totala bokutgivningen i Spanien. Av de katalanskspr?kiga boktitlarna ?r cirka 40 procent l?rob?cker eller vetenskaplig litteratur.

En offentlig regionunders?kning i Katalonien angav dock att f?rs?ljningen av b?cker p? katalanska f?r ?r 2014 f?r f?rsta g?ngen ?versteg m?ngden b?cker p? spanska.

Dagstidningar i Barcelona. Fr?n v?nster den spanskspr?kiga upplagan av El Periódico de Catalunya, dess katalanskspr?kiga variant samt La Vanguardia (spanskspr?kig). Bilden ?r fr?n 13 januari 2011; senare under ?ret skulle ?ven La Vanguardia starta en edition p? katalanska.

Dagstidningen El Punt Avui bildades 2011 genom sammanslagningen av Avui (grundad 1976 i Barcelona) och El Punt (grundad 1979 i Girona – Girona-kontoret syns p? bilden).

Tidningar (utom gratistidningar)

I Katalonien ges numera ut dagstidningar b?de p? spanska och katalanska. De tv? st?rsta dagstidningarna med utgivning i regionen, La Vanguardia (grundad 1881) och El Periódico de Catalunya (grundad 1978), fanns l?nge enbart i spanskspr?kiga utg?vor. Sedan 1997 har El Periódico ?ven en edition p? katalanska, n?got som 2011 togs efter av La Vanguardia Med sina tv? spr?kversioner har La Vanguardia sedan 2011 ?tertagit rollen som regionens st?rsta dagstidning (cirka 200 000 ex mot 130 000 ex – r?knat i daglig f?rs?ljning). B?da tidningarna s?ljer ungef?r 50 procent av totalupplagan p? vardera spr?ket; ?ven de spanskspr?kiga upplagorna skriver dock oftast namnet p? regionen Katalonien p? katalanskt vis, som Catalunya (till skillnad fr?n spanskans Catalu?a).

D?rut?ver finns mindre, enspr?kigt katalanska dagstidningar. De st?rsta ?r El Punt Avui (cirka 30 000 i upplaga) och Ara.

Mellan 1976 och 1998 ?kade andelen katalanskspr?kiga dagstidningar (sett p? tryckt upplaga) i Katalonien fr?n 9 till 21 procent, Efter det har den katalanskspr?kiga andelen planat ut p? runt 25 procent (andra siffror anger drygt 30 procent). Siffror fr?n 2013 angav dock att 42,1 procent av tidningsl?sandet i Katalonien det ?ret gjordes p? katalanska. Generalitat de Catalunya har sedan 1980-talet organiserat ett omfattande presst?d till tidningar med utgivning p? katalanska.

Katalanskspr?kiga dagstidningar
Titel	Utgivare	Utgivningsort	Start?r	Noter
La Vanguardia	Grup Godó	Barcelona	2011	?r = upplaga p? katalanska
El Periódico de Catalunya	Grupo Zeta	Barcelona	1996	?r = upplaga p? katalanska
El Periòdic d'Andorra	(Grupo Zeta till 2010)	Escaldes-Engordany	1997
El Punt Avui	Hermes Comunicacions	Girona	1979/1976	El Punt/Avui, sammanslagna 2011
L'Esportiu	Hermes Comunicacions	Barcelona	2002	Sporttidning
El 9 Nou	Hermes Comunicacions	Osona, Ripollès, Vallès Oriental	1978	Ges ut 2 nr/vecka
Ara	Ed. de Premsa Periòdica Ara	Barcelona	2010
Diari de Girona	Prensa Ibérica	Girona	1988	Grundad 1943 som Sitios, p? spanska
Regió7	Prensa Ibérica	Manresa	1978
Segre	Diari Segre	Lleida	1996	?r = upplaga p? katalanska
Diari Més	Tamediaxa	Tarragona	2004	Gratistidning
Diari d'Andorra	Premsa Andorrana	Andorra la Vella	1991
Bondia	Grup Bondia	Andorra la Vella, Lleida	2006	Gratistidning

Sedan 1970-talet har ett flertal regionala och lokala dagstidningar antingen bytt fr?n spanska till katalanska, etablerat upplagor p? katalanska eller b?rjat publicera delar materialet p? katalanska. Denna utveckling underst?ds aktivt av Generalitat de Catalunya, Kataloniens regionstyre, som sedan 1983 ?rs "Lag om Linguistisk Normalisering" utvecklat ett bidragssystem som ger ekonomiska bidrag till katalanskspr?kig utgivning i olika medier; 2003 f?rdelades enligt uppgift 25 miljoner euro i s?dana bidrag. Nedan ?r n?gra tidningar med delar av tidningens inneh?ll p? katalanska:

• Vallesana de Publicacions – Diari de Sabadell – Sabadell – 1977 (3 nr/vecka)
• Diari de Tarragona – Tarragona – 1808
• Diari de Ponent – La Ma?ana – 1938 (webbupplaga i tv? versioner)

P? Balearerna ges ?r 2014 ingen daglig (pappers)tidning ut p? katalanska. Den f?rsta och enda katalanskspr?kiga dagstidningen p? ?arna var Diari de Balears (grundad 1939) som trycktes p? katalanska fr?n och med 1996. Sedan 2013 finns den dock endast som webbtidning. ?ven Ara ges ut i en s?rskild balearisk webbedition (Ara Balears). Artiklarna i b?da tidningarna ?r skrivna p? "rikskatalanska" (inte baleariska).

I Valenciaregionen ges ingen dagstidning ut bara p? valencianska/katalanska. Den kortlivade Valéncia Hui (2006–08) blandade dock spanska och valencianska (mest den f?rstn?mnda), en blandning som ?ven Levante-EMV (grundad 1939, fortfarande utgiven) ?gnar sig ?t. El Temps (grundad 1985) ?r den viktigaste veckotidningen utgiven p? valencianska/katalanska i regionen.

Tidskrifter och andra nyhetstidningar

F?rutom de dagliga nyhetstidningarna finns ett antal nyhetstidningar med mer gles utgivning. Bland de st?rre finns El 9 Nou (med spridning i centrala och norra Katalonien) och Setmanari de l'Alt Empordà (i Alt Empordà). I Balearerna ?r de tv? st?rsta titlarna Sa Pla?a och Sa Veu. Tidningarna ges oftast ut en eller ett par g?nger i veckan.

Ett antal st?rre tidskrifter i olika ?mnen och med veckovis eller glesare utgivning ges ut p? katalanska. H?r finns aff?rstidningen Món Empresarial, mattidningen Cuina, den popul?rvetenskapliga tidskriften Sàpiens, resetidskriften Descobrir Catalunya samt barntidningarna Cavall Fort och El Tatano. Món Empresarial har ?ven en systertidning med text p? spanska, medan de ?vriga ?r helt katalanskspr?kiga projekt.

Gratistidningar

Ovanst?ende tidningar ?r l?snummerf?rs?lda eller prenumerade. Dessutom distribueras ett stort antal katalanskspr?kiga gratistidningar i fr?mst Katalonien. Den enda av dessa med daglig utgivning ?r Més Tarragona Reus Costa Daurada, med spridning i och kring Tarragona; systertidningen Més Osona har veckoutgivning.

De st?rsta veckoutgivna gratistidningarna ?r annars Notícies TGN, La Fura och El Tot Mataró i Maresme. Dessutom ges den stora festivalorienterade gratistidskriften Capgros ut med ett nummer i veckan, liksom Time Out Barcelona med sin inriktning p? n?jesnytt fr?n Barcelona.

Bland st?rre gratistidningar med mer gles utgivning finns La Ciutat och La Marina (b?da tv? med olika lokalupplagor), La Bústia del Baix Llobregat Nord, Comarques Ponent, Pirineu e Aran. Dessutom finns den fritidsinriktade gratistidningen Pànxing med olika lokala upplagor i olika utgivningstempo.

Ovanst?ende gratistidningar distribueras i upplagor p? runt 20 000 exemplar per nummer och upp?t. Time Out Barcelona tillh?r de st?rsta av dessa med sin veckodistribution p? drygt 50 000 exemplar.

Etermedier

Inom etermedierna ?r katalanskan v?l representerad, i stora delar av utbredningsomr?det. Det finns idag b?de radio- och TV-kanaler som s?nder p? spr?ket, och kanalerna ?r oftast kopplade till regionstyrena.

I januari 1984 startade public service-kanalen TV3 regelbundna s?ndningar, och denna region?gda TV-station har sedan dess kompletterats med ett halvdussin nischade systerkanaler. Sedan 1985 n?r dess s?ndningar ?ven till Andorra och Nordkatalonien. Det existerar ett programutbyte mellan programbolagen i Katalonien och Balearerna sedan ?r 2005, ?ret d? den i f?rsta hand katalanskspr?kiga kanalen IB3 startade sina s?ndningar.

2005 startade Canal Català, distribuerad via marks?nd digital-TV.

D?remot existerade inget motsvarande samarbete med Canal Nou ("Kanal Nio"), Valencia-regionens fr?msta public service-kanal som startade sin verksamhet 1989. Medan b?de Canal Nou och IB3 under senare ?r endast n?tt tittarsiffror p? 4-5 procent, ?r TV3 den mest sedda TV-kanalen i regionen Katalonien med en numera runt 15-procentig tittarandel. Canal Nous l?ga tittarsiffror, som p? senare ?r sjunkit fr?n en niv? p? runt 20 procent p? 1990-talet, hade flera orsaker; beskyllningar om politisk manipulation av kanalen sv?rtade ner dess rykte, och valencianskans relativt svaga st?llning i regionen (d?r endast 1/4 har spr?ket som modersm?l) bidrog ytterligare. 2013 lades Canal Nou samt hela det regional radio- och TV-bolaget (Radiotelevisió Valenciana) ned, som f?ljd av en l?ngvarig arbetskonflikt och relaterade massupps?gningar. 2017 inleddes dock nya s?ndningar p? valencianska, via det nya region?gda bolaget CVMC:s à Punt Mèdia-kanaler.

Det kan noteras att det baleariska IB3 anv?nder "rikskatalanska" i sina s?ndningar, inte den lokala baleariskan. Kanalen/Bolaget b?rjade dock sin verksamhet 2005 med att s?nda nyhets- och barnprogram p? baleariska, samtidigt som filmer, TV-serier och dokument?rer hade tal p? spanska. 2009 ?vergick man dock till att s?nda allt sitt material p? "rikskatalanska", inklusive TV-serier som man delvis k?pte in fr?n andra katalanskspr?kiga produktionsbolag. Fr?n och med 2012 ?tergick man dock till att s?nda TV-serier och filmer med spansk dubb/tal, medan ?vrigt material fortfarande ?r p? "rikskatalanska". Efter 2014 ?rs regionalval, d?r Partido Popular fick ?verl?mna regionstyret till en v?nsterkoalition, har man meddelat att TV-s?nda filmer och serier ?nyo ska b?rja s?ndas p? katalanska.

Vid sidan av de region?gda public service-kanalerna finns, ?tminstone i Katalonien, ett visst utbud av privata TV- och radiokanaler som s?nder p? katalanska. Detta inkluderar 8TV, den Grupo Godó-?gda TV-kanal som startade 2001 lokalt i Barcelona och sedan 2006 t?cker hela Katalonien; kanalen s?nder eget material med katalanskt tal och ink?pt (utl?ndskt) material med spanskt tal. 2010 var dock 63,5 procent av 8tv:s programtid med tal p? spanska. Samma ?r hade den privata sportkanalen Bar?a TV 100 procent av sitt material med tal p? katalanska.

Spanska kabel-TV-n?tet Canal+ s?nder sedan 2014 en m?ngd filmer och TV-serier med textning p? katalanska (och d?r originaldubben beh?llits) till sina katalanska abonnenter. Textningen genomf?rs genom ett avtal med Generalitat de Catalunya, d?r regionregeringen st?r f?r vissa extrakostnader. Materialet skulle annars skulle ha s?nts med spansk dubbning eller textning, i likhet med spanska TV-kanaler i ?vrigt och det mesta av filmutbudet p? katalanska biografer.

I maj 2007 offentliggjordes – bland annat i radio – det katalanska utbildningsprojektet Marató en Viquipèdia.

Situationen f?r katalanska i radio och TV ?r dock m?rkbart olika i Katalonien. De katalanska TV-tittarna, som till allra st?rsta delen ?r tv?spr?kiga p? katalanska/spanska, anv?nder st?rre delen av sin TV-tid ?t Spaniens privata och spanskspr?kiga TV-kanaler. V?ren 2015 meddelade den regionala mediestatistiken att cirka 87,2 procent av TV-tiden var "spanskspr?kig" (?vriga andelar t?cktes n?stan helt av TV3). Samtidigt skedde 75 procent av radiolyssnandet p? kanaler som s?nde p? katalanska.

Film, musik och teater

Katalonien har en egen filmindustri, som b?de producerar material p? spanska och katalanska. P? biografer i Katalonien ?r spanskan dominerande, med 9 av 10 filmer visade med spanskt tal eller text (siffror fr?n 2013). Pop- och rockmusik har sjungits p? katalanska sedan 1960-talet. Under 1980-talet etablerades en rocktradition med grupper som Sau, Els Pets och Sopa de Cabra. Den f?rstn?mnda gruppen, med dess uppm?rksammade s?ngare Carles Sabater, var i b?rjan av 1990-talet centrum i r?relsen med ett antal uts?lda arenakonserter. Efter 1990-talet har "r?relsen" blivit mindre uttalad, men p? 2010-talet finns ?nd? ett stort antal grupper och artister som sjunger p? katalanska.

Teaterpresentationer i Katalonien g?rs i stor utstr?ckning p? katalanska. Siffror fr?n slutet av 1990-talet gav vid handen drygt 2 miljoner teaterbes?kare per ?r, varav ?ver h?lften s?g f?rest?llningar p? katalanska, en fj?rdedel f?rest?llningar p? spanska och resten f?rest?llningar p? andra spr?k.

Datorer och Internet

Katalanska anv?nds i varierande grad av f?retag och organisationer p? Internet. 2014 gjordes 37,6 procent av de katalanska Internetanv?ndarnas internetbes?k p? webbplatser p? katalanska.

Unders?kningar av katalanskans n?rvaro p? webbplatser som v?nder sig till befolkningen i de tre "katalanskspr?kiga regionerna" visar att den offentliga sektorn ?r b?st p? att erbjuda information p? katalanska (f?rutom andra spr?k). Februari 2014 hade 100 procent av regionens universitet och teatrar med flera webbinformation p? katalanska. Information om musik, m?ssor och om kyrkliga ?mnen var ocks? mycket v?l t?cka av information p? katalanska. I andra ?ndan av listan fanns l?kemedelsf?retag, elektroniktillverkare och f?retag inom kosmetik och fordonssektorn, d?r l?ngt mindre ?n en tredjedel ?ven erbj?d information p? katalanska. De f?retagen var flitigare med att ist?llet presentera information p? franska och engelska (ut?ver riksspr?ket spanska).

Nació Digital ?r en av m?nga katalanskspr?kiga webbtidningar.

Ett stort antal webbtidningar p? katalanska har startats sedan 1990-talet. 2014 n?dde f?r f?rsta g?ngen tv? av dem ?ver 2 miljoner unika bes?kare per m?nad. Dessa var Naciodigital.cat (grundad 1996) och Ara.cat (webbupplaga av dagstidningen Ara). D?refter f?ljde Vilaweb (1,46 miljoner per m?nad), Elpuntavui.cat (webbupplaga av El Punt Avui; 1,0 miljoner per m?nad) och Elperiodico.cat (webbupplaga av El Periódico de Catalunya; 513 000 unika bes?kare. Fram till h?sten 2016 hade de digitala bes?ken ?kat ytterligare och ?ven webbtidningen El Món f?tt mer ?n en miljon unika bes?kare per m?nad.

Bland dator?garna har katalanskans n?rvaro fr?n och till varit bristf?llig. P? senare ?r har m?nga st?rre till?mpningsprogram lanserats med texter och menyer p? katalanska, inklusive de flesta st?rre webbl?sare. Vissa program p? Mac OS (inklusive GraphicConverter och Camino) har haft den katalanska ?vers?ttningen integrerad i en och samma version, och anv?ndarens systeminst?llningar har styrt vilket spr?k som visats. IOS inkluderar ?vers?ttning till katalanska fr?n och med 2010, medan en katalansk version av Mac OS (bland annat filhanteraren Finder) dr?jde till februari 2012 och version 10.7.3. D? hade olika lokala kampanjer p?g?tt i ?ratal f?r att f?rm? Apple att uppm?rksamma katalanskan (som ett viktigt spr?k), och Apple hade under tiden hunnit ?ppna officiella Applebutiker i b?de Barcelona och Valencia. Kataloniens regionregering gjorde sina f?rsta p?st?tningar hos Apple redan 2005. Under 1990-talet hade vissa versioner av systemf?reg?ngaren Mac OS Classic inkluderat katalanska.

Redan f?re Mac OS X 10.7.3 kunde anv?ndaren f? katalanska menyer i systemet (och ett antal andra utvalda program). Det byggde dock p? en tredjepartsl?sning som f?rutsatte att anv?ndaren redan hade datorn grundinstallerad p? spanska. F?r Windows 7 finns ett officiellt till?gg fr?n Microsoft som ger katalanska menyer; den l?sningen ?r en "Language Interface Pack" som p? liknande s?tt kr?ver att anv?ndaren antingen har en grundinstallation p? spanska eller franska. Redan Windows 95 och Windows 98 lanserades i varianter p? katalanska, dock f?rst efter ekonomiskt st?d fr?n Kataloniens regionstyre.

Det katalanska spr?ket och kulturen fick 2005 en egen toppdom?n – .cat.

Relaterat till katalanskans synlighet p? Internet accepterades 2005 .cat av ICANN som en toppdom?n avsedd f?r webbplatser kopplade till det katalanska spr?ket eller kulturen. Fram till 2016 har drygt 102 000 dom?nadresser registrerats med denna toppdom?n. Som j?mf?relse ?r detta n?got mindre ?n .si (relaterat till Slovenien) och n?got mer ?n .hr (Kroatien). Den nationella spanska toppdom?nen .es hade samtidigt 1,8 miljoner registrerade dom?ner. Dom?nen, som administreras av den privata stiftelsen Fundació Puntcat (motsvarighet till .SE, marknadsf?rt som Fundació puntCAT), ?r en av de mest informationst?ta av alla toppdom?ner. Detta f?rklaras till viss av att dom?nen utnyttjas flitigt av offentliga institutioner i Katalonien, vilket inneb?r att varje dom?n har relativt sett m?nga kopplade webbsidor. Den snabba spridningen av toppdom?nen .cat har inspirerat andra europeiska regioner att l?ta registrera sina egna toppdom?ner; exempel inkluderar .gal (f?r Galicien, .eus (Baskien), .cymru (Wales) och scot (Skottland).

Det katalanska spr?ket sprids ocks? genom katalanskspr?kiga Wikipedia. Den h?r upplagan av Wikipedia, startad v?ren 2001, hade i september 2015 knappt 480 000 artiklar. Den ?r j?mf?rbar i storlek, antal aktiva anv?ndare och antal potentiella l?sare med Wikipedia p? bokm?l och finskspr?kiga Wikipedia, men den har m?rkbart f?rre l?sare ?n dessa (drygt 30 miljoner j?mf?rt med 50–80 miljoner sidvisningar per m?nad). Den n?rmast universella tv?spr?kigheten i de "katalanska" omr?dena g?r den betydligt st?rre spanskspr?kiga Wikipedia l?tt tillg?nglig. Wikipedias betydelse f?r spr?kanv?ndning har dock uppm?rksammats av regionstyret. 2007 offentliggjordes – bland annat i radio – det katalanska utbildningsprojektet Marató en Viquipèdia. D?r skulle skolelever f? lov att anv?nda lektionstid till att bygga ut det kanske st?rsta – i konkurrens med Gran enciclopèdia catalana och dess 320 000 artiklar – uppslagsverket p? katalanska.

Status utanf?r modersm?lsomr?det

Frankrike och andra delar av Spanien

Spanien ?r det mest m?ngspr?kiga landet i V?steuropa. En EU-rapport 2002 listade nio minoritetsspr?k med cirka 10,5 miljoner talare (motsvarande 26 procent av befolkningen). P? nationell niv? ?r endast spanska officiellt spr?k, medan ett antal andra minoritetsspr?k har officiell status inom respektive region. Detta inneb?r att dokument p? regionala spr?k endast blir legalt giltiga n?r de ?versatts till spanska, en uppgift som ofta ?l?ggs textf?rfattaren (och p? dennes bekostnad).

Spaniens parlament och domstolsv?sen ?r i allt v?sentligt enspr?kiga myndigheter, och kommunikationen d?r m?ste ske p? spanska. Detta har v?ckt kritik bland annat fr?n EU, som ?nskat en st?rre f?rst?else f?r v?rdet av spr?klig m?ngfald fr?n landets spansktalande majoritet. Katalanska har dock i n?gon m?n introducerats p? vissa officiella dokument, inklusive frim?rken, sedlar, k?rkort och andra identitetshandlingar. Dessutom introducerades 2011 m?jligheten att h?lla tal i Senaten p? baskiska, galiciska, katalanska och valencianska; talen simultantolkades d? via ?ronsn?ckor. Officiella tal – eller f?rs?k till tal – p? andra spr?k ?n spanska i Deputeradekammaren ?r i princip f?rbjudet men har p? senare ?r ibland ?nd? tolererats.

I Frankrike har katalanskan f?rst nyligen f?tt erk?nnande som lokalt minoritetsspr?k. Spr?ket ?r i stort sett begr?nsat till Pyrénées-Orientales, och d?r anv?nds det bland annat p? f?rskoleniv?. Kunskaper i katalanska ?r ocks? ibland ett krav vid vissa anst?llningar och yrkesutbildningar.

Inom Europeiska unionen

Katalanska har endast status som officiellt regionalt spr?k i Spanien, och det ?r inte officiellt spr?k i n?got annat medlemsland i Europeiska unionen. Med sina cirka 6,5 miljoner talare ?r katalanskan dock EU:s st?rsta minoritetsspr?k. Det anv?nds eller har anv?nts inom ett antal olika EU-program och associerade verksamheter. Dessa inkluderar:

• ALTE, the Association of Language Testers in Europe (inkluderar myndigheter f?r katalanska, iriska och luxemburgiska)
• Erasmus fram till ?r 2000 (inkluderade kymriska, baskiska och katalanska – tre spr?k med regional anv?ndning som h?gskolespr?k)
• Comenius Action (st?d till utbildningsprojekt relaterat till regionala och minoritetsspr?k)
• Multilingual Informational Society-programmet (MLIS, 1995–99; st?d till spr?klig m?ngfald i informationssamh?llet)
• MEDIA Plus (st?dverksamhet till audiovisuella produktioner; bl.a. gavs den katalanskspr?kiga och prisbel?nta filmen Krampack st?d)
• PAROLE och SIMPLE (tv? forskningsprojekt d?r katalanska fick plats vid sidan av de officiella EU-spr?ken)

1988–89 skickade parlamenten i Katalonien och Balearerna en v?djan till Europaparlamentet att g?ra katalanska till officiellt EU-spr?k. Detta l?g inte inom Europaparlamentets domv?rjo (ett s?dant beslut kr?vde beg?ran fr?n styret i det aktuella EU-landet), men en parlamentsresolution 1990 uppmanade Europeiska r?det och EU-kommissionen att inkludera spr?ket i ett antal olika program och verksamheter. Samma uppmaning gjordes d? f?r galiciska.

I Sverige

I Sverige kan katalanska studeras vid Uppsala universitet. Instituto Cervantes, som ger kurser ?ven p? katalanska vid sina kontor i olika l?nder, arrangerade under h?sten 2015 en 15-timmars nyb?rjarkurs i spr?ket vid sitt kontor i Stockholm. P? Folkuniversitetet i bland annat G?teborg anordnas spr?kkurser i katalanska p? flera niv?er.

1994 gavs en katalansk-svensk ordbok ut, efter samarbete mellan svenska Norstedts och katalanska Enciclopèdia catalana. P? svenska marknadsf?rdes den som Norstedts katalansk-svenska ordbok. Ett korrigerat omtryck av ordboken gjordes 1996 samt en andra tryckning 2002. 2001 kompletterades detta med en svensk-katalansk ordbok, p? svenska Norstedts svensk-katalanska ordbok.

2008 bildades i Stockholm den katalanska kulturf?reningen Les Quatre Barres ('de fyra r?nderna', syftar p? de fyra r?da r?nderna i Kataloniens flagga). Sociala n?tverk bland utlandsbosatta katalaner har bildats i bland annat G?teborg.

Se ?ven

• Occitanska

Referenser

K?llf?rteckning

• Nosell, Dan; Casas i Vilella Marta (1996). Diccionari català-suec (1. ed., [korrigerat nytr.]). Barcelona: Enciclopèdia Catalana. ISBN 84-7739-838-0 
• Institut d'Estudis Catalans/Rafel, Joaquim (ed., 1999): "Aplicació al català dels principis de transcripció de l'Associació Fonètica Internacional". Institut d'Estudis Catalans. ISBN 84-7283-446-8 (katalanska)
• El Català en els mitjans de communicaió: situació actual i perspectives, 2002. ISBN 84-7283-620-7. (katalanska)
• Guimerà, Josep àngel/Ana Fernández Viso (2014): "National Reconstruction and the Media in Catalonia", i Jones, Huw David (red.): The Media in Europe's Small Nations, Newcastle upon Tyne, Cambridge Scholars Publishing, s. 47–65. (engelska) (pdf) (katalanska)
• "Un aparador ben ple però una mica coix". Presència, 2025-08-14, s. 4–7. L?st 22 april 2015. (katalanska)

Externa l?nkar

• Softcatalà – Traductor (maskin?vers?ttning mot spanska/engelska/franska/portugisiska)
• Diccionari català-valencià-balear (katalansk ordbok) (katalanska)