澳门举行“千人汇”汇员大会 青年交流平台初具规模－澳门－时政频道－中工网
De katolska breven (grekiska: [α?] καθολικα? ?πιστολα?),[1][2] eller de allm?nna breven,[3][4] ?r ben?mningen p? sju brev i Nya testamentet som ansetts rikta sig till en allm?n adressat och inte till n?gon best?md kyrka eller person.[5][6] Uppr?knade i den ordning de f?rekommer i protestantiska biblar, utg?rs de katolska breven av:
- Jakobsbrevet (Jak)
- F?rsta Petrusbrevet (1 Pet)
- Andra Petrusbrevet (2 Pet)
- F?rsta Johannesbrevet (1 Joh)
- Andra Johannesbrevet (2 Joh)
- Tredje Johannesbrevet (3 Joh)
- Judasbrevet (Jud)
Adjektivet ”katolsk” har grekisk rot och betyder allm?n eller allomfattande, universell.[7][8] Ben?mningen har valts eftersom dessa skrifter ans?gs v?nda sig till hela den ”allm?nneliga” kyrkan.[9] ?ven om de flesta skrifter saknar en best?md adressat, g?ller detta inte alla.[9] Varken Andra Johannesbrevet eller Tredje Johannesbrevet ?r avsett f?r en allm?n l?sekrets,[5] och beteckningen st?mmer endast till viss del in p? F?rsta Petrusbrevet,[9] eftersom det ?r riktat till ett best?mt geografiskt omr?de.[10] De katolska breven utg?r, efter de fyra evangelierna och Paulus brev, den tredje stora samlingen skrifter som ing?r i Nya testamentet. I motsats till de b?da andra, vilka f?rh?llandevis tidigt ans?gs tillh?ra kanon, hade dock de katolska breven en betydligt l?ngre och krokigare v?g till erk?nnande.[11]
Alla de sju breven ?r i olika grad ifr?gasatta vad g?ller ?ktheten, i betydelsen att det inte ?r de som namngivit breven som faktiskt har skrivit dem. Vissa som F?rsta Petrusbrevet och F?rsta Johannesbrevet har fler ?kthetsf?respr?kare, medan ett brev som Andra Petrusbrevet av de allra flesta anses vara fr?n en senare tid.[12] Medan de som menar att breven har skrivits av de personer som b?r deras namn kan f?rl?gga dem till perioden fr?n sent 40-tal till 70-talet,[13] dateras de ofta av andra till en betydligt senare tid och i fallet Andra Petrusbrevet s? sent som perioden 125–150.[14] Kritiska forskare betraktar allm?nt breven som pseudepigrafier.[15]
Ben?mningen av breven som katolska
[redigera | redigera wikitext]
Traditionellt har sju korta brev i Nya testamentet samlats under rubriken ”katolska brev”.[16] Jakobsbrevet, de b?da Petrusbreven, de tre Johannesbreven och Judasbrevet kallas f?r just ”katolska” (grekiska: καθολικ?, katholikē, fr?n κατ?, kata = ”r?rande” och ?λο?, holos = ”det hela”)[7] eftersom de riktar sig till en ”allm?n” adressat. De flesta av dem ?r inte skrivna till n?gon best?md kyrka eller person.[6] De uppenbara undantagen ?r Andra Johannesbrevet och Tredje Johannesbrevet, men de kom att tillh?ra samlingen av katolska brev eftersom de ans?gs h?ra samman med F?rsta Johannesbrevet.[5] I detta sammanhang verkar ordet ”katolsk” ha anv?nts f?r att betona brevens allm?nna eller universella publik, och d?rigenom s?rskilja dem fr?n Paulus brev, vilka var riktade till enskilda f?rsamlingar eller personer.[16] Det finns dock inget i Judasbrevet och Andra Petrusbrevet som hindrar n?got av dem fr?n att vara st?llt till en viss f?rsamling.[16]
S?v?l evangelierna som de paulinska breven kom att formas till en best?ndig samling redan under 100-talet, medan omst?ndigheterna var annorlunda f?r den tredje stora gruppen i kanon, de katolska breven.[17] Fast?n beteckningen katolsk tillskrevs vissa individuella brev tidigare, anv?nds den inte som gruppbeteckning f?r dessa sju brev f?rr?n i b?rjan av 300-talet d? Eusebios av Caesarea talar om ”de sju s? kallade katolska breven”.[18][19][17][9] Eusebios ans?g cirka ?r 325 att alla dessa, f?rutom F?rsta Petrusbrevet och F?rsta Johannesbrevet, tillh?rde de skrifter vilkas ?kthet var ifr?gasatt. Redan 75 ?r tidigare uttryckte Origenes tvivel om vissa av de katolska breven, d? Jakobsbrevet, Andra Petrusbrevet och Andra och Tredje Johannesbreven.[11] F?ljaktligen utgjorde de katolska breven inte en v?letablerad samling skrifter tillh?rande kanon ens p? 300-talet.[17]
I b?rjan avs?g ben?mningen ”allm?nt (katolskt) brev” inget annat ?n att brevet i fr?ga inte var st?llt till en specifik f?rsamling, utan riktade sig till kristna i allm?nhet.[10] Enskilda brev hade tidigare ben?mnts katolska. Redan i slutet av 100-talet ska montanisten Themison ha skrivit ett katolskt brev.[20][10][17] Origenes ben?mner F?rsta Johannesbrevet,[17] F?rsta Petrusbrevet och Judasbrevet katolska,[9] men han s?ger ocks? att Barnabasbrevet ?r katolskt.[10] N?got senare kallar ocks? Dionysios av Alexandria F?rsta Johannesbrevet f?r katolskt.[21][22]
Bevittnanden
[redigera | redigera wikitext]Av de sju katolska breven f?refaller endast F?rsta Petrusbrevet och F?rsta Johannesbrevet ha varit mer allm?nt k?nda och i bruk under 100- och 200-talen.[17] F?rsta Petrusbrevet ska enligt Eusebios av Caesarea ha n?mnts under f?rsta halvan av 100-talet av Papias,[23] Polykarpos,[24] och ska ”de gamla kyrkol?rarna [presbytererna] ha anv?nt det som oemotsagt i sina skrifter.”[25][26] F?rsta Petrusbrevet var ocks? k?nt strax f?re eller omkring ?r 200 av Irenaeus av Lyon,[27] Klemens av Alexandria[28] och Tertullianus,[29] och i mitten av 200-talet av Origenes.[30][17] Ocks? F?rsta Johannesbrevet var k?nt i b?rjan av 100-talet av Papias,[23] och mot slutet av detsamma eller cirka ?r 200 av Irenaeus,[31] Klemens av Alexandria,[32] och Tertullianus.[33][17]
Judasbrevet bevittnas tidigast av Andra Petrusbrevet skrivet cirka 125 till 150.[17][14] D?refter anv?nder Klemens av Alexandria och Tertullianus (b?da omkring ?r 200) och Origenes (cirka ?r 250) brevet mycket sparsamt.[17] Origenes ?r ocks? den f?rste att n?mna Andra Petrusbrevet och han skriver d? att dess status ?r ifr?gasatt.[17] ?ven Jakobsbrevet n?mns s?llan. Origenes citerar det och ben?mner det ”Jakobs brev som ?r i omlopp”[34] och, menar Harry Gamble, uttrycker d?rmed sitt eget tvivel om brevets status som kanoniskt.[17]
De tv? korta Andra och Tredje Johannesbreven hade en skiftande acceptanshistoria. De var relativt ok?nda under de f?rsta tv?hundra ?ren. Klemens av Alexandria kallar F?rsta Johannesbrevet f?r Johannes ”l?ngre brev”,[32] vilket antyder att han k?nner till det andra, dock inte det tredje. Irenaeus av Lyon citerar fr?n de tv? f?rsta Johannesbreven (som han behandlar som om de vore ett brev), men inte fr?n det tredje.[17] Varken Tertullianus eller Cyprianus visar n?gon k?nnedom om det andra och tredje brevet.[17] Origenes k?nner dock till alla tre Johannesbreven. Han skriver att Johannes ”efterl?mnade ett brev om n?gra f? rader [= 1 Joh], m?h?nda ?ven ett andra och ett tredje brev”,[35] ty inte alla erk?nner att dessa ?r ?kta.[36][37] M?jligen delade Origenes sj?lv den ?sikten, eftersom han aldrig citerade breven.[38] Inte l?ngt efter Origenes visar ocks? Dionysios av Alexandria viss k?nnedom om de tv? sista breven, men tvekar inf?r om de verkligen ?r ?kta.[39][38] Eusebios r?knar Andra och Tredje Johannesbreven, tillsammans med ”det s? kallade Jakobs-brevet och Judas’ och Petrus’ andra brev”,[40] till de motsagda eller ifr?gasatta skrifterna.[41][38] Och i Muratoriekanon (vars vittnesb?rd ?r intressant framf?r allt om skriften skulle visa sig vara fr?n slutet av 100-talet) n?mns endast de tv? f?rsta Johannesbreven, och den enda ytterligare katolska skrift som omtalas ?r Judasbrevet.[38]
Upptagandet i kanon
[redigera | redigera wikitext]Traditionellt har breven tillskrivits l?rjungarna Petrus och Johannes samt Jesu br?der Jakob och Judas. I motsats till de fyra evangelierna och samlingen av Paulusbrev, vilka erh?ll kanonstatus relativt tidigt, kom de katolska breven inte att accepteras s? l?tt och s? tidigt.[11] Utformandet av de katolska breven till en samling skedde ocks? relativt sent, troligen inte tidigare ?n i slutet av 200-talet, och till och med n?r denna samling kom till st?nd var s?v?l enskilda brev som hela samlingen ifr?gasatt.[38] Breven utgjorde ingen del av den ?ldsta syriska traditionen,[38] och i den syriska standardversionen av Bibeln, Peshitta, saknas fortfarande Andra Petrusbrevet, Andra och Tredje Johannesbreven och Judasbrevet.[11] M?jligen samlades de katolska breven i syfte att dokumentera undervisning som kommit att f?rknippas med ursprungliga apostoliska gestalter, som ”Jakob, Kefas och Johannes, dessa som ans?gs vara pelarna”,[42] och d?rigenom kunna framl?gga ett bredare och mer balanserat urval av apostlarnas vittnesb?rd ?n vad fallet blivit med brev tillskrivna n?stan enbart Paulus.[38]
Gamble menar att eftersom de katolska breven r?knades som en grupp och inte som individuella brev i kanon, och eftersom denna grupp av brev inte formades f?rr?n tidigast mot slutet av 200-talet, och eftersom dessa katolska brev, tillsammans med evangelierna och Paulus brev, kom att utg?ra den tredje undergruppen i kanon, ?r det mycket sv?rt att tala om en nytestamentlig kanon som tagit tydlig form f?rr?n de katolska breven samlats, och d?rigenom f?re 300-talet.[38][en 1]
Brevens ?kthet
[redigera | redigera wikitext]
De fem brev som var mest ifr?gasatta under den tidiga kristna perioden ?r ocks? de skrifter som ?r mest ifr?gasatta av forskare i dag.[12] Vissa anses vara f?rfalskningar, allts? skrifter skapade med det best?mda syftet att bedra genom att f?rfattaren utger sig f?r att vara n?gon annan, medan andra r?knas som pseudepigrafier, d?r skriften felaktigt har antagits vara skriven av n?gon som inte har skrivit den.[43] F?rsta Petrusbrevet och F?rsta Johannesbrevet som generellt accepterades av den tidiga kyrkan[44] ?r ocks? de tv? katolska brev som har flest ?kthetsf?respr?kare i dag, medan Andra Petrusbrevet som var det brev som var mest ifr?gasatt i den ?ldsta tiden, av de allra flesta av dagens forskare betraktas som en senare f?rfalskning eller pseudepigrafi.[12] De forskare som f?rordar att breven ?r autentiska och d?rmed ocks? relativt tidiga f?rlitar sig huvudsakligen p? historiska argument och den kristna traditionen som tillskriver breven dessa f?rfattare. De som ifr?gas?tter brevens ?kthet f?rlitar sig i h?g grad p? spr?kliga argument[12] (att ingen av de fyra t?nkta f?rfattarna, som ska ha vuxit upp p? den galileiska landsbygden, anses ha varit kapabla att skriva en s? god grekiska),[45] men ?ven p? att breven uppvisar tecken p? att ha tillkommit vid en senare tid.[46]
Det ?r inte m?jligt att redovisa en generell tillkomsttid f?r alla de sju katolska breven, eftersom de individuellt dateras till olika tider och eftersom forskarna m?nga g?nger ?r oeniga om n?r de skrevs. De som menar att breven ?r autentiska argumenterar ofta f?r en tillkomsttid f?r de skrifter man menar ?r de ?ldsta, som Jakobsbrevet, till som tidigast sent 40-tal,[47] fram till 70-talet,[48] medan de m?nga som ser breven som pseudonyma ofta f?rl?gger deras tillkomst till strax f?re eller omkring ?r 100. De kritiska forskare som anser att Johannesbreven inte har skrivits av l?rjungen Johannes anser i allm?nhet att alla ?vriga katolska brev ocks? ?r pseudepigrafier.[15] De brukar datera F?rsta Petrusbrevet till perioden cirka 70–100,[49] Jakobsbrevet till slutet av nollhundratalet,[50] de tre Johannesbreven till 90-talet,[51] Judasbrevet till omkring ?r 100 och Andra Petrusbrevet till en bit in p? 100-talet,[52] kanske cirka 125–150.[14]
Brevens inb?rdes ordning och placering i f?rh?llande till andra b?cker
[redigera | redigera wikitext]Den inb?rdes ordningen mellan breven ?r i de allra flesta ?ldre handskrifter Jakobsbrevet, F?rsta och Andra Petrusbreven, F?rsta, Andra och Tredje Johannesbreven och Judasbrevet.[10][53] Detta ?r samma ordning som i de flesta moderna biblar. Men medan de katolska breven i de moderna protestantiska bibelutg?vorna ?r placerade efter Paulus brev (inklusive Hebreerbrevet), placerades de i n?stan samtliga grekiska handskrifter av Nya testamentet direkt efter Apostlag?rningarna och f?re Paulus brev.[54] I de allra flesta gamla handskrifter f?rekommer dessutom Apostlag?rningarna (grekiska: Πρ?ξει? ?ποστ?λων, Praxeis apostolōn)[4] tillsammans med de sju katolska breven och formar det forskarna brukar kalla praxapostolos.[55] Handskrifterna uppvisar f? variationer, med ordningen evangelierna, praxapostolos, de paulinska breven och Uppenbarelseboken.[56]
I den grekisk-ortodoxa kyrkans bibel ?r de katolska breven placerade f?re Paulus brev, medan de i den latinska kyrkans ?r placerade efter. Av denna anledning kan brevens position skilja sig ?t i moderna utg?vor.[10] Ett antal bibelutg?vor fr?n 1500- och 1600-talen f?ljer den ordning som Martin Luther (1483–1586) f?respr?kade och som f?rekommer i Luther-Bibeln. Luther menade att vissa b?cker tidigt varit ifr?gasatta och dessutom f?respr?kade ?sikter som inte st?mde med det han ans?g vara den r?tta bilden av Kristus och evangeliet. Detta ber?rde tv? av de katolska breven. Luthers lista bestod av 23 numrerade b?cker som avslutades med Tredje Johannesbrevet, varefter de 4 onumrerade och enligt honom inte lika kanoniska Hebreerbrevet, Jakobsbrevet, Judasbrevet och Uppenbarelseboken f?ljde.[57]
De sju breven avviker kraftigt fr?n varandra till inneh?ll och avsikt. Sex av dem synes ha accepterats i kanon p? grund av att de ans?gs ha skrivits av de tre ”pelarna” som Paulus n?mner och de ordnades efter hur l?nga de var (fast?n brev som ans?gs ha skrivits av samma f?rfattare f?ljde p? varandra)[53] och efter vilken ordning de r?knades upp hos Paulus: Jakob, Petrus och Johannes,[42][58][59] f?r att avslutas med Judas.[60]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Metzger 1987, s. 123.
- ^ Lockett 2016, s. 15.
- ^ Grieb 2002, s. 168.
- ^ [a b] Trobisch 2000, s. 39.
- ^ [a b c] Hartman 1989, s. 75.
- ^ [a b] Mack 1995, s. 207.
- ^ [a b] Merkt 2014, s. 167.
- ^ Powell 2009, s. 49.
- ^ [a b c d e] Nationalencyklopedins n?tupplaga.
- ^ [a b c d e f] Kümmel 1975, s. 388.
- ^ [a b c d] Elliott 2012, s. 207.
- ^ [a b c d] Bray 2000, s. xx.
- ^ Hartman 1989, s. 77, 80.
- ^ [a b c] Mack 1995, s. 208.
- ^ [a b] Aune 2010, s. 12–13.
- ^ [a b c] Kiley 2003, s. 283.
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n] Gamble 2002, s. 287.
- ^ Eusebios, Kyrkohistoria 2:23:25.
- ^ Eusebios av Caesarea 1937, s. 128.
- ^ Eusebios, Kyrkohistoria 5:18:5.
- ^ Eusebios, Kyrkohistoria 7:25:7–10.
- ^ Kümmel 1975, s. 387.
- ^ [a b] Eusebios, Kyrkohistoria 3:39:17.
- ^ Eusebios, Kyrkohistoria 4:14:9.
- ^ Eusebios, Kyrkohistoria 3:3:1.
- ^ Eusebios av Caesarea 1937, s. 134–135.
- ^ Irenaeus, Mot k?ttarna 4:9:2.
- ^ Klemens av Alexandria, Stromata 3:18:10, 4:20:129.
- ^ Tertullianus, Scorpiace 12.
- ^ Eusebios, Kyrkohistoria 6:25:8.
- ^ Irenaeus, Mot k?ttarna 3:16:5, 8.
- ^ [a b] Klemens av Alexandria, Stromata 2:15:66.
- ^ Tertullianus, De pudicitia 19:10, Scorpiace 12:4, De Idololatria 2:3.
- ^ Origenes, Om Matteus 19:61.
- ^ Eusebios av Caesarea 1937, s. 325.
- ^ Eusebios, Kyrkohistoria 6:25:10.
- ^ Gamble 2002, s. 287–288.
- ^ [a b c d e f g h] Gamble 2002, s. 288.
- ^ Eusebios, Kyrkohistoria 7:25:11.
- ^ Eusebios av Caesarea 1937, s. 165.
- ^ Eusebios, Kyrkohistoria 3:25:3.
- ^ [a b] Paulus, Galaterbrevet 2:9.
- ^ Metzger 1972, s. 4.
- ^ Bray 2000, s. xvii–xviii.
- ^ Powell 2009, s. 510.
- ^ Hartman 1989, s. 80–83.
- ^ Hartman 1989, s. 77.
- ^ Hartman 1989, s. 80.
- ^ Schnelle 1998, s. 402.
- ^ Schnelle 1998, s. 388.
- ^ Schnelle 1998, s. 443, 448, 459.
- ^ Schnelle 1998, s. 426.
- ^ [a b] Metzger 1987, s. 299.
- ^ Metzger 1987, s. 295–296, 304.
- ^ Trobisch 2000, s. 34.
- ^ Trobisch 2000, s. 38.
- ^ Hayes 2008, s. 989.
- ^ Elliott 2012, s. 206.
- ^ Trobisch 2000, s. 60.
- ^ Powell 2009, s. 216.
Tryckta k?llor
[redigera | redigera wikitext]- Aune, David Edward (2010). ”Introduction”. i David Edward Aune (p? engelska). The Blackwell Companion to the New Testament. Blackwell Companions to Religion. Malden, MA: Wiley-Blackwell. sid. 1–14. Libris 11890228. ISBN 9781405108256
- Bray, Gerald Lewis (2000). ”Introduction to the Catholic Epistles”. i Gerald L. Bray & Thomas C. Oden (p? engelska). James, 1–2 Peter, 1–3 John, Jude: Ancient Christian commentary on Scripture: New Testament. 11. Downers Grove, Ill.: InterVarsity Press. sid. xvii–xxx. Libris 5817626. ISBN 978-0-8308-1496-1
- Elliott, J. K. (2012). ”The Early Text of the Catholic Epistles”. i Charles Evan Hill & Michael J. Kruger (p? engelska). The Early Text of the New Testament. Oxford: Oxford University Press. sid. 204–224. Libris 17399108. ISBN 9780199566365
- Eusebios av Caesarea, ?vers. Ivar A. Heikel (1937). Eusebius kyrkohistoria: ?vers?ttning fr?n grekiskan med inledning och f?rklaringar. Stockholm: Svenska kyrkans diakonistyrelse. Libris 24548
- Gamble, Harry Y. (2002). ”The New Testament Canon: Recent Research and the Status Quaestionis”. i Lee Martin McDonald & James A. Sanders (p? engelska). The Canon Debate: On the Origins and Formation of the Bible. Peabody, Mass.: Hendrickson. sid. 267–294. Libris 8747175. ISBN 1-56563-517-5
- Grieb, A. Katherine (2002). ”Catholic Epistles: Hebrews, James, 1 Peter, 2 Peter, Jude”. i Wes Howard-Brook & Sharon H. Ringe (p? engelska). The New Testament: Introducing the Way of Discipleship. Maryknoll, N.Y.: Orbis Books. sid. 168–187. Libris 9471856. ISBN 1-57075-418-7
- Hartman, Lars (1989). ”Nytestamentlig isagogik”. i Birger Gerhardsson. En bok om Nya testamentet (5., [rev. och ut?k.] uppl.). Malm?: Liber. sid. 11–132. Libris 7272298. ISBN 91-40-61019-5
- Hayes, John H. (2008). ”Chapter Forty-two. Historical Criticism of the Old Testament Canon”. i S?b? Magne, Fishbane Michael A., Ska Jean Louis (p? engelska). Hebrew Bible / Old Testament: the history of its interpretation. Vol. 2, From the Renaissance to the Enlightenment. G?ttingen: Vandenhoeck & Ruprecht. sid. 985–1005. Libris 10665269. ISBN 978-3-525-53982-8
- Kiley, Mark C. (2003). ”Catholic Epistles” (p? engelska). New Catholic encyclopedia: vol 3, Can–Col (2. ed.). Detroit: Gale. sid. 283–284. Libris 10297697. ISBN 0-7876-7694-2
- Kümmel, Werner Georg (1975) (p? engelska). Introduction to the New Testament (Rev. ed.). London: SCM Press. Libris 4839475. ISBN 0-334-00705-4
- Lockett, Darian R. (2016) (p? engelska). Letters from the Pillar Apostles: The Formation of the Catholic Epistles as a Canonical Collection. Eugene, Oregon: Pickwick Publications. ISBN 9781498287067
- Mack, Burton L. (1995) (p? engelska). Who wrote the New Testament?: the making of the Christian myth. San Francisco, Ca.: HarperSan Francisco. Libris 4490331. ISBN 0-06-065517-8
- Merkt, Andreas (2014). ”1 Peter in Patristic Literature”. i Eric F. Mason & Troy W. Martin (p? engelska). Reading 1-2 Peter and Jude: A Resource for Students (Society of Biblical Literature. Resources for Biblical Study). Atlanta: Continuum International Publishing Group Ltd. sid. 167–180. Libris 12198868. ISBN 9781589837379
- Metzger, Bruce M. (1972), ”Literary Forgeries and Canonical Pseudepigrapha”, Journal of Biblical Literature 91, no 1: 3–24.
- Metzger, Bruce M. (1987) (p? engelska). The Canon of the New Testament: Its Origin, Development, and Significance. Oxford: Clarendon. Libris 4625985. ISBN 0-19-826180-2
- Powell, Mark Allan (2009) (p? engelska). Introducing the New Testament: a historical, literary, and theological survey. Grand Rapids, Mich.: Baker Academic. Libris 11832198. ISBN 9780801028687
- Reicke, Bo (1970), De katolska breven. Tolkning (Tolkning av Nya testamentet 10:2), Stockholm.
- Schnelle, Udo (1998) (p? engelska). The History and Theology of the New Testament Writings. Minneapolis, MN: Fortress Press. Libris 5666575. ISBN 0-8006-2952-3
- Trobisch, David (2000) (p? engelska). The first Edition of the New Testament. New York: Oxford University Press. Libris 8276986. ISBN 0-19-511240-7
Internetk?llor
[redigera | redigera wikitext]- Nationalencyklopedins (n?tupplaga), Katolska brev L?st 7 mars 2017
Originalcitat
[redigera | redigera wikitext]- ^ Since they found inclusion in the canon not individually but precisely as a group, since that collection did not take shape until late in the third century at the earliest, and since that collection came to constitute, along with the Gospels and the Pauline Letters, one of the three major sub-units of the canon, it is very difficult to speak of a New Testament canon having taken any clear shape, whether in conception or in substance, prior to the appearance of this particular collection, and therefore prior to the fourth century.
| |||||||||||
