En peptid (fr?n grekiska πεπτο?, "sm?ltbar" eller "?tbar"), ?r en molekyl som best?r av en kedja av aminosyror (?ven kallade monopeptider) som sitter ihop med peptidbindningar till en kort kedja. En peptidbindning ?r ett specialfall av amidbindningen; en kolatom (med dubbelbindning till en syreatom) binder till en kv?veatom (som tillh?r en annan peptid och som i sin tur binder till ett v?te). De tv? kol- och kv?veatomerna sitter i sin tur fast p? var sitt alfakol.
Peptider skiljer sig fr?n proteiner enbart genom att de ?r mindre; gr?nsen mellan peptid och protein brukar dras vid 50 aminosyror s? att insulin med sina 51 aminosyror r?knas som det minsta proteinet. En molekyl med endast tv? aminosyror kallas dipeptid, en med tre aminosyror kallas tripeptid. Lite st?rre peptider kallas ibland oligopeptider, och ?nnu st?rre polypeptider. Exakt var gr?nsen mellan oligopeptid och polypeptid g?r ?r sv?rt att s?ga, men ofta r?knas peptider p? mellan cirka 30 och 50 aminosyror som polypeptider.
Peptider kan ocks? bildas n?r ett ribosomtillverkat protein bryts ner, eller framst?llas p? syntetisk v?g.
Hos bakterier och svampar finns icke-ribosomala proteiner. Djur har mycket sv?rt att bryta ned cykliska peptider och svampar anv?nder dem f?r att f?rhindra att bli upp?tna, exempelvis amatoxiner hos vit flugsvamp och ciklosporin i flera tolypocladium-arter.
