爱说梦话是什么原因

Titan
Nummer 22 Tecken Ti Grupp 4 Period 4 Block d
Ti ↓ Zr Skandium ← Titan → Vanadin     [Ar] 3d2 4s2             22Ti                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                         Emissionsspektrum
Generella egenskaper
Relativ atommassa	47,867(1) u
Utseende	Silvervit
Fysikaliska egenskaper
Densitet vid r.t.	4,506 g/cm3
– flytande, vid sm?ltpunkten	4,11 g/cm3
Aggregationstillst?nd	Fast
Sm?ltpunkt	1 941 K (1 668 °C)
Kokpunkt	3 560 K (3 287 °C)
Molvolym	10,64 × 10?6 m3/mol
Sm?ltv?rme	18,7 kJ/mol
?ngbildningsv?rme	457 kJ/mol
Specifik v?rmekapacitet	523 J/(kg × K)
Mol?r v?rmekapacitet	25,06 J/(mol × K)
?ngtryck Tr. (Pa) 1 10 100 1 k 10 k 100 k Te. (K) 1 982 2 171 (2 403) 2 692 3 064 3 558
Atom?ra egenskaper
Atomradie	147 pm
Kovalent radie	160 pm
Elektronaffinitet	7,6 kJ/mol
Jonisationspotential	F?rsta: 658,8 kJ/mol Andra: 1 309,8 kJ/mol Tredje: 2 652,5 kJ/mol Fj?rde: 4 174,6 kJ/mol (Lista)
Arbetsfunktion	4,33 eV
Elektronkonfiguration
Elektronkonfiguration	[Ar] 3d2 4s2
e? per skal	2, 8, 10, 2
Kemiska egenskaper
Oxidationstillst?nd	4, 3, 2, 1, ?1, ?2
Oxider (basicitet)	TiO2 (amfoterisk)
Elektronegativitet	1,54 (Paulingskalan) 1,38 (Allenskalan)
Normalpotential	?0,86 V (TiO2+ + 2 H+ + 4 e? → Ti + H2O)
Diverse
Kristallstruktur	Hexagonal t?tpackad (hcp)
Ljudhastighet	4140 m/s
Termisk expansion	8,6 μm/(m × K) (25 °C)
V?rmeledningsf?rm?ga	21,9 W/(m × K)
Elektrisk konduktivitet	2,5 × 106 A/(V × m)
Elektrisk resistivitet	420 nΩ × m (20 °C)
Magnetism	Paramagnetisk
Magnetisk susceptibilitet	1,8 × 10?4
Youngs modul	116 GPa
Skjuvmodul	44 GPa
Kompressionsmodul	110 GPa
Poissons konstant	0,34
Mohs h?rdhet	6,5
Vickers h?rdhet	830–3420 MPa
Brinells h?rdhet	716–2770 MPa
Identifikation
CAS-nummer	7440-32-6
Pubchem	23963
Historia
Namnursprung	Titaner, s?ner till jordgudinnan inom grekisk mytologi.
Uppt?ckt	William Gregor (1791)
F?rsta isolation	J?ns Jakob Berzelius (1825)
Namngivare	Martin Heinrich Klaproth (1795)
Stabilaste isotoper
Nuklid NF t1/2 ST SE (MeV) SP 44Ti {syn.} 63 a ε 0,268 44Sc 46Ti 8,0 % Stabil 47Ti 7,3 % Stabil 48Ti 73,8 % Stabil 49Ti 5,4 % Stabil 50Ti 5,4 % Stabil
S?kerhetsinformation
S?kerhetsdatablad: Sigma-Aldrich
Globalt harmoniserat system f?r klassifikation och m?rkning av kemikalier GHS-m?rkning av farliga ?mnen enligt EU:s f?rordning 1272/2008 (CLP) p? grundval av f?ljande k?lla: Pulver: Brandfarlig
H-fraser	H250, H252
P-fraser	P210, P222, P280, P235+410, P422, P420
EU-m?rkning av farliga ?mnen EU-m?rkning av farliga ?mnen enligt EU:s f?rordning 1272/2008 (CLP) p? grundval av f?ljande k?lla: Pulver: Brandfarlig (F) Irriterande (Xi)
R-fraser	R17, R36/37/38
S-fraser	S26
NFPA 704 百度 24年来，毛岳群替当地民政部门寄养了20多名弃婴，给了这些孩子一个家。 1 1 2
SI-enheter och STP anv?nds om inget annat anges.

Titan (latin: titanium, franska: titane) ?r ett metalliskt grund?mne och det nionde vanligaste grund?mnet i jordskorpan. Titan anv?nds i legeringar inom bland annat flyg- och rymdteknik. Titan anv?nds ocks? till implantat i m?nniskokroppen, till exempel f?r att f?sta tandproteser i k?kben, eftersom benv?vnad v?xer fast i titan och titan inte orsakar avst?tning. Titan anv?nds ocks? i smycken eftersom det s?llan orsakar allergi. Vidare anv?nds metallen, p? grund av sin f?rm?ga att t?la starka syror utan korrosion, som anod-/katod-ledare i ytbehandlingsindustrin och ?r l?mplig i tillverkning av vissa typer av h?gtalarmembran. Titanets h?ga styrka, som till?ter tunnare konstruktioner ?n flertalet andra metaller, kombinerat med f?rh?llandevis l?g densitet utnyttjas ocks? vid produktion av utrustningar d?r l?g vikt efterstr?vas, exempelvis turbinblad, vissa klockor och kokk?rl f?r vandrare.

Titandioxid har ett h?gt brytningsindex och i pulverform reflekterar det d?rf?r mycket ljus. Det ?r ett vitt pigment som anv?nds i solkr?mer, smink och m?larf?rger.

Titanbearbetning

Titanets h?rdhet (6,5 p? Mohs h?rdhetsskala) motsvarar den hos oh?rdat st?l vilket g?r det m?jligt att bearbeta titan med verktyg avsedda f?r st?lbearbetning. Stansning ?r vanligt f?rekommande men sliter p? stansarna; stansar som g?r av ?r inte helt ovanligt. Vid bockning spricker titan l?tt om man till?mpar vanlig bockning (1–3 mm radie). Oftast m?ste man ha 5–10 mm radie vid bockning f?r att f?rhindra sprickor.

Legeringar

Det finns m?nga olika titanlegeringar. Gemensamma f?rdelar f?r dem ?r att de ?r korrosionsh?rdiga, det vill s?ga rostar inte, t?l v?rme bra och har l?g densitet. Nackdelen ?r att titan till f?ljd av bland annat reningsprocesser ?r en dyr metall.

Det finns tv? huvudtyper av titanlegeringar:

• Legeringar med palladium. Dessa ?r de mest korrosionsh?rdiga legeringarna.
• Legeringar med aluminium och vanadin eller mangan. Denna typ av legering har mycket bra h?llfasthetsegenskaper och anv?nds bland annat till flygplansdelar och flygmotordetaljer.

Historia

?r 1791 framst?llde engelsmannen William Gregor titanoxid ur mineralet ilmenit. ?mnet fick ?r 1795 namnet titanium av den tyske kemisten Martin Heinrich Klaproth, som uppt?ckte samma oxid i mineralet rutil.

Metallen framst?lldes f?rst i oren form ?r 1825 av J?ns Jacob Berzelius. Rent titan utvanns 1910 av amerikanen Matthew A. Hunter genom upphettning av titantetraklorid med natriummetall i en sluten st?lbeh?llare. Den industriella produktionen av titan var l?nge ett problem. ?r 1937 fick metallurgen Kroll patent p? en framst?llningsmetod d?r titantetraklorid reduceras med kalcium i ?delgasatmosf?r. Processen har vidareutvecklats och reduktionen sker med magnesium vid en temperatur av 800-900^oC. Det finns ?ven en framst?llningsprocess (Arkellprocessen) d?r man utg?r fr?n titantetrajodid som omvandlas till titanjodid TiJ₂ som d?refter s?nderdelas till titan och jod.